Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från hjulbössan, och då måste man stanna för att låta lagergången
afsvalna och i värsta fall smörja den med litet björktjära; men
sedan går det åter lika muntert framåt öfver den gropiga vägen.
Vi hafva sett, att Volgas och Kamas vattensystem snarligen skall
medelst jernväg varda förbundet med Obs vidsträckta flodområde.
Så snart nämligen den under byggnad varande Jekatarinburg—
Tjumen-banan hunnit fullbordas, skall Perm yid Kamas strand
kommunicera med Obs underbiflod “Tura. Men redan länge har man
insett vigten af att erhålla en kanalförbindelse mellan Ob och Jenisej.
Alternativa förslag hafva framkastats att förbinda Obs bifloder Tim
■eller Ket med respektive Sim eller Kem, båda bifloder till Jenisej.
Senare undersökningar hafva emellertid gifvit vid handen, att ett
kanalsystem lämpligast kan anläggas med utgångspunkt från Osernaja;
en. liten biflod till Ket, och derifrån till Lilla och slutligen till Stora
Kass, hvilken utfaller i Jenisej 210 verst nedanom staden Jenisejsk.
Floderna Osernaja och Kass leda sitt upphof från sjöar, hvilka ligga
på mindre än fyra versts afstånd från hvarandra, och egendomligt
nog hafva de nästan samma vatten-nivå. På denna vigtiga
förbindelse har i sjelfva verket arbetena redan sommaren 1883 påbegynts
under ledning af finnen baron B. Aminoff.
Skulle nu ångbåtskommunikation finnas på Angara, så kunde
man denna’ väg komma fram ända till Irkutsk, efter att sålunda ha
tillryggalagt den betydliga sträckan af omkring 5,000 verst med
ångare från Tjumen. Men icke nog härmed, Angara rinner ur Bajkal,
uti hvilken Selenga, en flod på 1,000 versts längd, utflyter. Denna
åter är segelbar ända på andra sidan om Mongoliets gräns, och flere
af dess bifloder komma helt nära Amurs källarmar. Trakten dem
emellan utgöres emellertid af berg och högland, hvarföre en kanal
här svårligen torde komma till stånd, men väl torde förr eller senare
Selengas och Amurs vattensystem förenas genom en jernväg, och då
skall- man kunna med ånga färdas tvärs öfver Sibirien från
Petersburg till Stilla oceanen.
Den uppgift, herr Sibiriakov förelagt mig, var att söka bidraga
till detta mål genom att närmare studera, på hvad sätt en
ångbåtskommunikation kunde åvägabringas på Angara, mellan dess utlopp i
Jenisej och Irkutsk, ett afstånd af 1,700 verst. Visserligen säger
Elisée Redus i sin intressanta Géoqraphie Universelle, på tal om
Angaras svåra forsar: »Les noms qu’ils ont re<?us des riverains
té-moignent de l’eflroi qu’ils inspiraient. Mais les bateaux å vapeur
franchissent ces rapides sans danger, et le mouvement. le bruit des
flots entre-choqués ne donnent aux voyageurs qu’une émotion
passa-gére». Då Reclus skref detta, hade emellertid ännu aldrig någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
