- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 5 (1885) /
110

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

befans innehålla 11 skålpund kaviar af den allra läckraste*
beskaffenhet. Stören är här utmärkt smaklig och värderas högre än
sterletten.

Äfven villebråd förekom mera rikligt. Vid Pochmelnyj-forsen
fångade manskapet ett rådjur, som skulle simma öfver floden, och
detta var ett välkommet ombyte i vår dittills temligen enformiga
matsedel. Elghudar bjödos ut i stor myckenhet och till billiga pris.

Vägen gick nu utför Dolgij och Sjamanskij, Angaras längsta
forsar. Den sistnämnda räknas vara 7 verst lång, men den egentligen
starka forsen kan ej skattas till mer än ett par verst. Här voro vi
på väg att få göra en ofrivillig färd utför. Vi hade firat oss ned
med båten 1V2 verst i strömmen och halade oss åter upp till
ankaret, men då detta lyftades, befans strömmen så stark, att våra
förenade ansträngningar icke förslogo att ro oss upp. Till höger om
oss fans en liten ö. Vi måste försöka nå denna. Man rodde allt
hvad krafterna räckte, men båten dref för mycket, vi hade redan
kommit nedanom ön, ännu hoppades vi, att strömmens hastighet
här skulle vara så mycket mindre, att vi kunde komma uppfor. Med
tillhjelp af tvenne stakar och årorna försöktes nu en allvarlig kamp
mot strömmen, men tum för tum förlorade vi terräng. Slutligen
mistades den ena staken genom en olycklig manöver, och nu blef det
alldeles tydligt, att vi ej kunde nå holmen. Någonting måste riskeras,
att resa ned för strömmen på denna sida var nästan omöjligt, så full
var den af stenar; här hjelpte ej annat än att lemna det
jemförelse-vis lugna vattnet bakom ön och- söka komma till högra stranden.
Men flodarmen på andra sidan ön mötte oss djup och strid, våra
uttröttade roddare förmådde föga häremot, och ned i forsen drefs båten
mer och mer oemotståndligt. Ehuru redan i sjelfva forsen, närmade
vi oss dock land, och loverande på ett underbart lyckligt sätt emellan
stenarna, nådde vi slutligen stranden. Några man skickades i land
med en lina och begynte hala upp båten emot strömmen. Konma
till en af de starkare brytningarna brast linan, och å nyo voro vi
på väg nedför. Lyckligtvis hade man förutsett möjligheten häraf, och
årorna funnos i beredskap, så att vi hastigt åter nådde land. Nya
anordningar träffades, och med förnyade ansträngningar fingo vi
båten åter upp från forsen, och anlände lyckligen om bord. Efter
Sjamanskij-forsen finnas visserligen ännu ett tjugutal strida ställen
på Angara, men de värsta äro passerade. Bland de återstående äro
de mest betydande forsarna Aplinskij, Murskij och den nära
Angaras utlopp belägna Strelkovskij.

Ända till närheten af Brianskaja sj ivera hade vi gynnats af
ganska godt väder, och särskildt kunde vi skatta oss lyckliga att hafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1885/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free