- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 5 (1885) /
116

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inträffade icke färre än 278 mellan kl. 11 e. m. och 4 f. m., men
blott ett enda under motsvarande timmar midt på dagen. Under den
kallare årstiden är perioden svagare utpräglad, men qyarstår ännu
tydligt i januari.

Liknande resultat återfinnes, såsom sagdt, på apdra orter, med
de olikheter i lugnvädrens absoluta antal eller deras fördelning under
året, som kunna föranledas af observationsorternas läge eller af
instrumentens olika grad af känslighet. Sålunda befans under 7 år
antalet lugnväder i ofvan angifna bemärkelse i Valencia på sydvestra
kusten af Irland uppgå till 3,196, men i Aberdeen i Skotland blott
till 580. På vissa orter, såsom Upsala, Petersburg, Wien, förekomma
de flesta lugnvädren om vintern, på andra orter, såsom en del
engelska, deremot om sommaren. Den dagliga gången är dock likartad
öfver allt.

Man gör i sammanhang härmed lätt den frågan: huru förhåller
sig fenomenet vid stormig väderlek? Svaret är lika oväntadt som
lärorikt. Det utfaller något olika allt efter frågans formulering. Vi
vilja först ställa denna sålunda: Varierar vindens hastighet på
något olika sätt vid stormig väderlek än vid mera lugn?

De fleste, som egnat någon uppmärksamhet åt fenomenet i fråga,
ha utan tvifvel i första hand fästat sig vid det nyss omtalade, i
ögonen fallande lugnet om nätterna, men sällan kanske lagt märke till,
om under blåsig och stormig väderlek någon väsentlig skilnad råder
mellan vindens hastighet eller styrka om dagen och om natten. Om
man för en ort, t. ex. Upsala, för hvilken en längre serie
anemometer-observationer föreligger, utväljer en grupp af dagar, då en ytterlig
storm rasat, en annan, då blåsten varit svagare, en tredje då den
varit ännu svagare o. s. v., så befinnés i medeltal hos alla dessa
grupper vindens hastighet alltid vara störst vid eller strax efter
middag samt minst vid eller strax efter midnatt, hvarjemte extremerna
hafva, såsom äfven ofvan antydts, en benägenhet att inträffa senare,
ju svagare vinden är. Sålunda befans i Upsala hos en grupp af 23
dagar, de stormigaste som förekommit under månaderna maj—augusti
under 9 år, vindens hastighet uppgå i medeltal till 10,9 meter i
sekunden kl. 1 e. m., men blott till 4,7 kl. 1 f. m., en skilnad således
af 6,a mellan det högsta och lägsta värdet. En grupp af 28 mindre

blåsiga dagar gåfvo ett maximum af 8,2 m. i sek. kl. 1 e. m. och ett

minimum af 4,5 kl. 1 f. m., skilnad 3,7. En grupp af 107 ännu
mindre blåsiga dagar gåfvo på samma sätt maximum 5,2 kl. 2 e. m.,
minimum 2,2 kl. 2 f. m.; skilnad 3,o. En grupp slutligen af 40 ganska

lugna dagar gåfvo maximum 2,e m. i sek. kl. omkring 4 e. m., mi

nimum blott 0,« kl. 4 f» m., skilnad mellan högsta och lägsta 2,o.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1885/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free