Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
telegrafen sin tillvaro från 1879, då dessa länder genom densamma
också sattes i förbindelse med Caplandet. Natal och Oranjefristaten,
hvilka äfven ega telegraf, förenades 1881 medelst en linie öfver
Lady-smith. Alldeles i slutet af år 1883 har med hänseende till tariffen ett
slags telegrafunion bildats mellan Capkolonien, Natal och Oranje, det
första försöket att upprätta en särskild telegrafförening i Afrika.
De sydafrikanska telegrafsystemen voro länge fullkomligt isolerade
och åfsöndrade från den öfriga verlden, och man uppgjorde flere
olika förslag att ställa dem i samband med verldsnätet. Genom den
stora ostafrikanska hafskabeln har från och med 1880 en dylik
förbindelse åstadkommits, hvarjemte Capkolonien och Natal derefter
slutit sig till den stora Union télégraphique.
Ett annat telegrafnät på afrikanskt område träffas i Senegambien.
Här började regeringen redan 1859 anlägga en linie mellan S:t Louis
och Gandiole, 18 km. lång, och till och med en kabel Dakar-Gorée
sänktes här 1861. Företagen mötte dock stora svårigheter. Materialet
måste hemtas ända från Frankrike, i det de inhemska träden visade
sig vara odugliga till stöd, ehuru visserligen några lefvande träd
såsom sådana begagnas. Dels en mark, som var sumpig eller sandig,
dels tjocka skogar hindrade framträngandet, hvarjemte brännande
hetta, häftiga störtregn, skogseldar och vilda djur skadade eller
förstörde det nya samfärdsmedlet. Det nuvarande telegrafnätet har sina
slutpunkter i Dakar och Dagana med S:t Louis som vigtigaste
mellanstationen. Äfven detta nät har stått isoleradt, tills kabeln
Cadiz-S:t Louis d. 1 jan. 1884 bragte detsamma i beröring med den öfriga
verlden.
I de afrikanska medelhafslånderna Algier och Tunis, som länge stått
under europeiskt inflytande, utbreder sig ett temligen vidsträckt
telegrafsystem. Linierna gå mestadels utmed Medelhafvet, men också
ett betydligt stycke derifrån, de hafva sina vestligaste och östligaste
ändpunkter i Nemours och i trakten af Djerba, vid Gabesviken, samt
förknippa således de båda länderna Algier och Tunis omedelbart med
hvarandra. En och annan ledning sträcker sig ännu längre inåt
landet; den sydligaste telegraforten är EL Aghuat.
Ytterligare ett land, som i hela sin utveckling beror af Europa,
ehuru det icke såsom de föregående beherskas eller befolkas af
europeer, är Egypten. Också påträffar man här ett stort telegrafnät.
Sina nordligaste punkter har detta i Alexandria, El-arisch och Port
Sdid. Från förstnämnda plats linnes telegraflförbindelse till sjös både
med Europa och Asien; från EKarisch intränger en linie i Asien, och
Port Sa’id är förenadt med Sués genom en särskild linie, tillhörig
ett bolag. De båda nordliga stationerna Alexandria och El-arisch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
