Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV. *
På flere telegrafvägar, så väl till lands som till sjös, hafva vi från
Europa och Afrika nu hunnit fram till Asiens gränser. Denna
verlds-del är på en gång den största och den mest befolkade bland alla,
raen dess telegrafnät motsvarar hvarken dess ytinnehåll eller
invånareantal. Att telegrafen mångenstädes på denna vidsträckta areal fattat
last fot är uteslutande en följd af den vesterländska kulturens
inflytande och påverkan. Den har införts — den tidigaste
telegråfinrätt-ning här utgöres af kabeln öfver Hughli, lagd 1839 — och utbredt
sig hufvudsakligen öfver de områden, der europeer trängt fram, eller
vesterländsk odling eljest förmått göra sig gällande. I vissa länder,
såsom Kina och Japan, hafva visserligen infödingarna sjelfva
upprättat telegraflinier, men dels har detta skett långt senare än i öfriga
trakter, dels äfven i mindre utsträckning, och alltid under inflytelse
af den moderna civilisationen.
Med afseende på de egendomligheter i telegrafliniernas
byggnadssätt, som denna verldsd.el har att uppvisa, må följande anmärkas. I
ett af Asiens länder, nämligen Kochinkina, träffa vi för första
gången lefvande träd begagnade som stöd för telegraftrådarna. Redan
från 1865 har sådant här varit i bruk, och då detta lands linier i
allmänhet äro kortare och utgöras af blott en enda tråd, hafva dessa
naturliga stolpar visat sig mycket fördelaktiga, utom det, att de
na-lurligen äro vida billigare än andra. Äfven på Philippinerna fäster
man numera trådarna i de lefvande träden, sedan man till en början
användt stolpar af impregneradt palmträ, men dessa snart blifvit
förstörda af insekter och fuktighet. I Holländska Ostindien låter man
telegraftrådarna löpa i zigzag öfver vägen, från ena trädet till det
andra. Hela det persiska telegrafnätet åter uppbäres, med kanhända
blott enskilda undantag, af jemstolpar.
Bland de asiatiska telegrafstaterna höra så väl Engelska Ostindien
som Siarn, Holländska Ostindien, Kambodja och Kochinkina, Japan
och den engelsk-indiska telegrafstyrelsen, Indo-European T. Department,
till Union télégraphique, i hvilken äfven Persien inträdde 1868.
Då vi nu gå att redogöra för det asiatiska telegrafsystemets
geografiska utbredning, börja vi med Arabiska halfön, på hvars
vest-kust vi möta en särskild telegrafutveckling med ändpunkter i Mekka
och Djedda samt i Sana och Hodeida, och sammanhänger detta
system med verldsnätet genom kabeln Djedda—Sawakin.
Vi hafva redan förut påpekat, att Asien och Afrika förknippas
med hvarandra äfven medelst en telegraflinie till lands, hvilken från
Sués-näset framtränger öfver EL- ari sch och derifrån i nordlig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
