Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På inkastet att det vore föga sannolikt, att de kristna nordboarne på
Grönland skulle hafva lärt hedningarna eddasagor, svarar Leland, att lika
visst kunde de lärde betvifla att katolska indianer för honom sjelf berättat
sina sagor om Glooskap och Lox. För öfrigt veta vi, när allt kommer
omkring, mycket litet om tiden, när vikingar aldra först besökte Amerika
och i hvilken utsträckning dessa utöfvade inflytande på sin nya omgifning.
R. Geete.
En nybildad 5 uti insjön Pening vid Ambarawa 2 Java. Härom har
insändts följande meddelande genom Sällskapets korresponderande ledamot
hr H. Falkman i Soerabaya:
Natten mellan den 4 och 5 februari 1885 iakttogs af befolkningen i
trakten omkring Pening ett doft buller, och på morgonen visade sig midt i
sjön en nybildad ö. Vid senare företagen undersökning af ingeniör Stoop
befans ön hafva en längd af 72 meter och en bredd af 50 m. samt höja
sig öfver vattenytan 1,7# m. En liknande ö belägen norr härom och på
omkring 30 m. afstånd, hvilken bildades på likartadt sätt år 1868, har nu
ökats med en mindre landremsa. Djupet mellan båda öarna är 4 m.
Dessutom har ett större stycke af sjöns södra del blifvit torrlagdt.
Sjöns botten är betäckt af mäktiga slamaflagringar, hvilka i närheten
af den nya ön blifvit upplyfta och brustit sönder. Utmed öns stränder
hafva slamlagren en lutningsvinkel, som uppgår ända till 60 grader. Sjelfva
öns hufvudmassa utgöres af en löa torfgrund, här och der blandad med
något lera och (in sand. Torfven har så ringa sammanhang, att man ofta
nedsjunker djupt deruti, och marken gungar vid hvarje steg. Vid gräfning
i torfmassan iakttogs en svag gasutveckling.
Dylika bildningar äro långt före detta iakttagna på Java, och i sjön
Pening hafva likartade höjningar förut egt rum åren 1845, 1865 och 1868.
Junghuhn omnämner redan 1838 etf sådant fenomen (»Java*, del II, sid.
337) och. anser denna höjning vara förorsakad genom ett »hydrostatiskt
tryck» från högre liggande lager.
Stoop deremcA antager orsaken till höjningen vara en större
utström-ning af kolsyra och kolväte, hvilka gaser bildats genom växtlagrens
förruttnelse och småningom samlats under det för dem ogenomträngliga
slam-lagret, ända till dess att spänningen blef så stor, att gaserna förmådde
höja och slutligen sönderspränga detsamma. Vid sitt utbrott förde dervid
gaserija med sig en del af det torf- eller växtlager, i hvilket de bildats.
Likartade gassamlingar, uppkomna ur organiska ämnen, äro för öfrigt
icke sällsynta på Java. Såsom exempel härpå anföras af Stoop slamkällorna
vid Koewoe och de till ett djup af 200—300 m. borrade brunnarna vid
Joana dch Onrast, ur hvilka fortfarande en betydlig utströmning af
kolvätegas eger rum. På sluttningen af sjelfva Ambarawa träffades vidare,
omkring 1 kilometer från den nya ön, vid en borrning på ett djup af 45
meter ett jordlager, hvarur en slampelare häftigt trängde upp.
Vare sig den af Stoop lemnade förklaringen är den rätta, eller man
får tänka sig, att den uppdrifna torfmassan varit utsatt för något annat
slags tryck, synes fenomenet i alla händelser vara en rent ytlig företeelse
och kan icke tillskrifvas någon som helst vulkanisk orsak, såsom man
eljest skulle kunna vara benägen att antaga i betraktande af den rikedom på
vulkaniska företeelser, som Java i så hög grad har att uppvisa.
E Scedmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
