Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter, får, svin, hundar och höns, utgjorde 500 stycken och att hans
öfriga egendom, såsom tygstycken, krutkaggar, gevär m. m., äfven steg
till 500 stycken, så att totalsumman af hans rikedom till hela byns
stolthet uppgick till 1,000 stycken. Efter detta kungörande borttogos
de bundna djuren, hvarunder solen nedgick, men i stället månen
spred sitt silfverhvita, i dessa trakter utomordentligt starka ljus från
en molnfri himmel. Nu begynte flickornas dans, i hvilken äfven
många män deltogo och utgjordes af den vanliga dansen i ring.
Senare på natten slagtades ett 20-tal getter och får, med hvilka de
närvarande undfägnades.
De döda vördas, åtminstone i somliga fall, ännu en tid efter det
de jordats och ihågkommas med offer. Vid första vandringen
uppför Kamarunberget kommo vi till Boando? och som vanligt gåfvo vi
dess höfding, Monika (»pennknif!»), några presenter. Bland dem var
en butelj rom, hvilken gjorde oss vittnen till en högst egendomlig
sed. Monika fylde med rom ett vinglas, det enda som fans i huset,
och gick med detta bort till sin faders graf. Denna befann sig nära
midten af husets ena långsida och var utmärkt af fyra i
rektangelform och i storleken af en vanlig graf nedlagda bräder. Midt öfver
det ställe, der den dödes hufvud hvilade, var en gammal trasig kopp
nedstucken, så att dess öfre kant stod i jemhhöjd med lergolfvet.
Nedhukad vid grafven, stälde höfdingen med hög röst några ord till
den döde och hälde derpå litet rom i koppen, sade åter något och
hälde å nyo rom deri. På detta sätt höll han på en god stund,
hvar-under stundom hans broder sade något, som upprepades af höfdingen.
Först då denna ceremoni, som under djup tystnad åhördes af de
öfriga, var förbi, tömdes buteljen, i det höfdingen iskänkte ett glas åt
hvar och en af de närvarande männen och qvinnorna.
Den döde tros lefvä upp igen i skogen som en babian. Min
engelsktalande tolk kallade apan »babun», som de engelska
missionärerna lärt honom. Jag har ännu ej lyckats få se den, men har
skäl antaga den vara en art chimpans af den orsak, att denne är
mycket stor och i likhet med menniskan saknar yttersvans.
Ba-kwi-leh. tro sålunda på ett slags själavandring, som äfven utsträckes
till djuren, i det fåren anses efter * döden blifva antiloper, emedan
samma förhållande eger rum bland de senare som bland de förra
— att hanarna hafva horn, men honorna sakna sådana.
Ba-kwilehs religion, om man så får kalla det, är mycket svår
att komma under fund med, ty de hafva sjelfva mycket dunkla
begrepp derom. Deras två förnämsta guddomligheter äro O-Basse och
Mokasse, den förre god, den senare ond. Föreställningen om dem
är mycket oklar. Någon viss vistelseort för dem Finnes ej, de tyc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
