Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjort hufvudkällan. Som bekant, utvidgade romerska staten, allt
efter som dess eröfringar fortskredo, det nät af vägar, som förband
hufvudstaden med dess lydländer, hvarvid dock i första rummet
af-sågs styrelsens behof, endast i andra rummet den allmänna
samfärdseln. På dessa vägar, hvilka voro anlagda med en soliditet, som
delvis trotsat tiden, voro uppstälda milstenar, och med lämpliga
mellanrum funnos stationer för hästombyte samt nattherbergen. En
officiel förteckning öfver dessa vägar med angifvande af stationer och
afstånden emellan dem fans i Rom, troligen i Tabularium eller
statsarkivet, och afskrifter af hela denna förteckning eller af delar deraf
plägade gifvas de statens embetsmän, som hade att göra tjensteresor.
Afven enskilde skaffade sig sådana afskrifter. De kallades itineraria
och innehöllo stundom utom namn och siffror uppgifter om historiska
ocli andra märkvärdigheter, så att de närma sig till vår tids
resehandböcker. Att sådana itinerarier. varit mycket i bruk bland
allmänheten, kan slutas af ett nyligen gjordl märkligt fynd; i staden
Vicarello vid Lago di Bracciano i Etrurien, der i forntiden låg en
mycket besökt badort, har man funnit tre silfverkärl i form af
milstenar, pä hvilka hela reserouten från Gades till Rom med stationer
och afstånd är ingraverad. Ingen skulle, så har man resonerat,
kommit på den tanken att förfärdiga prydnadsföremål af detta slag, så
vida de icke varit i allmänt bruk för praktiskt syfte. Ett sådant
itine-rarium, af oviss anledning kalladt Antonini Augusti, finnes i vår
co-dex. Det är redigeradt i början af 4:de årh. e. Kr. och innehåller,
utom namn och siffror, endast några få notiser angående de orter,
som nämnas. Det efterföljes i vår liksom i de flesta andra codices
af ett icke fullständigt Itinerarium Maritimuni, i hvilket Medelhafvets
sjöstäder, hamnar, afstånd mellan dessa, öar m. m. anföras; slutligen
uppräknas Roms berg och vattenledningar. Mera innehållsrikt är det
s. k. Itinerarium Hierosolymitanum sire Burdigalense, en
omkring 330 e. Kr. författad beskrifning öfver färden från Burdigala
(= Bordeaux) till Jerusalem med en mängd upplysningar, som
sär-skildt för en kristen pilgrim kunna vara af intresse; denna skrift
finnes icke i vår codex. Frän dessa s. k. itineraria adnotata har man
att åtskilja itineraria pieta, ett slags reskartor, på hvilka vägarna
med deras stal ioner voro angifna, men som icke gjorde anspråk på
att riktigt framställa ländernas form. Frän ett antikt original af
detta slag härstammar den bekanta Tabula Peutingeriana. som,
upptäckt år 1507 i Worms af Konr. Geltes och sedermera öfvergången i
den augsbtfrgiske patriciern Konr. Peutingers ego, nu tillhör
hof-biblioteket i Wien. Den är ritad år 1205 af en munk i Colmar och
utgöres af 11 pergamentsblad (ett 12:te är förloradt), hvilka, sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
