- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 5 (1885) /
195

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ej begrepo ett ord spanska. Emellertid voro de ej angelägna om att
låta döpa sig, ehuru Antonio med all sin myndighet sökte förmå dem
dertill.

Då Antonio berättat mig, att det vanliga sättet att fiska var att
skjuta fisken med »sulé» eller fiskpil, var jag nyfiken att se, huru
det vore möjligt att med den 1,5—2,5 meter långa, bräckliga pilen
träffa flodens snabbfeniga invånare. Med tecken och tobak
öfver-talade jag derför två indianer att följa mig ned till floden, väpnade
med bågar och pilar (fig. 8). Den ene vadade ut till en sten längre
ut i floden och hade inom tio minuter skjutit tre fiskar, högryggiga
cyprinider, 20—25 centimeter långa. Han höll bågen nästan
hori-sontelt, med mer än två tredjedelar af den långa pilen utanför
bågen; då pilen genomborrade fisken, tog den genom sin längd
öfver-balansen och vände fisken med buksidan upp. Den andra indianen,
som posterat sig något längre ned vid floden, vadade ut och grep i
förbifarten pilskaftet och halade in bytet. En sådan fiskpil består af
ett skaft af vassrör, i nedre ändan lindadt med vaxade bastfibrer; i
öfre ändan är pilspetsen instucken. Skaftet på den pil (fig. 8 g\ jag
nu har framfor mig, är något öfver en meter långt; sp’etsen, fullt lika
lång, är inskuren på sidorna med talrika hak, och sjelfva udden är
skarp, hvarföre man skulle kunna kalla den en pil med hullingar.

Den nyttiga kålpalmen lemnar materialet till pilspetsarna och
sjelfva bågarna. Bågen (fig. 8 li) kallas på Bribridialekten »schekemé».
Strängarna göras af hoptvinnad palmbast. Långa pilar utan hak
(fig. 8 f) begagnas för att skjuta större hönsfoglar1 etc.; till jagten
på mindre foglar, hvilka skjutas endast för fjäderprydnadens skull,
användas kortare pilar, slutande i en tjock knapp (fig. 8 a o. //)
eller ock biåsröret, »kamokro» (fig. io), med kulor af lera,
»makro-bo», svarfvade runda med tillhjelp af ett snedt afskuret apben. För
jaguarens och ocelotens dödande åter användes krigspilen, »kukabitka»,
som är försedd med en 9—10 centimeter lång, lancettlik spets af
plattadt jern (fig. 8 c, k, /). Det är förvånande att se med hvilken
säkerhet indianerna förmå skjuta äfven på ganska långa håll med
dessa jemförelsevis svaga bågar och bräckliga pilar.

På qvällen visade det inre af palenquen, upplyst af trenne med
vax genomdränkta palmbastfacklor, en egendomlig tafla. Indianernas
nakna gestalter, uppkrupna på sofställningarna eller sittande, med
knäna uppdragna mot bröstet, på de låga, af klufna cedrela-stammar
groft tillyxade bänkarna, ätande eller rökande, qvinnorna fortfarande

1 Slägtena Crax och Penelope äro här representerade af arter, som ej gifva
tjädern efter i storlek.

Ymtr 1885.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1885/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free