- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 5 (1885) /
199

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

noteros och simma som fiskar. Att talamancanerna lefva i
polygami är påtagligt, ehuru de nu vid biskopens besök visade sig
särdeles angelägna att förneka det. Jemte de tidiga giftermålen
bidrager nog detta förhållande till den starka folkminskning, som för
närvarande eger rum i Talamanca. Men en annan ännu sorgligare
omständighet är väl hufvudorsaken till detta folkmängdens aftagande;
enligt samstämmande utsago af de bäst underrättade är här i
Talamanca fosterfördrifning mycket vanlig, och detta ehuru man ej kan
uppgifva någon rimlig anledning dertill, ty utrymme och föda finnes
ju här för en hundra gånger så stor befolkning som den nuvarande.
Den enda förklaring jag kunde erhålla var, att det brukades så,
således blott en modesak. Medlet, som begagnas härför, hålles mycket
hemligt, men vi lyckades dock få reda på, att det utgöres af ett
hartshaltigt pulver, kalladt mutira;biskopen lyckades till och med
efter mycket öfvertalande eFhålla prof deraf; det var grönaktigt till
färgen och hade ingen skarp lukt. Det lär erhållas från ett lågt,

Fig. io. Trumma.

palmlikt träd, som är ytterst sällsynt och hvars växtställen hållas
hemliga. Detta pulver och anvisningen till dess begagnande lär
betalas mycket högt.

Vid solens första strålar följande morgon voro säkerligen flere
med mig glada att lemna de hvasskantiga sofborden. Sedan vi
intagit en enkel frukost af rostade bananer, satte vi oss åter i marsch,
följda till vägs af vårt vänliga värdfolk. Vi skulle följa Couens lopp
uppför omkring 16 kilometer, fogelvägen räknadt, innan vi uppnådde
nästa bebodda plats. Här fans ej ens tillstymmelse till gångstig,
utan vi måste hugga oss väg med macheten eller vada i flodkanten.
Derför öppnades också vårt tåg af två indianer, som, fria från
packning, steg för steg höggo upp en smal stig i den täta småskogen,
som fylde mellanrummen mellan skogens jättar, ceibaträd, cedrelor
och Ficusarter. Lianerna voro här som alltid de besvärligaste
fienderna till vårt framträngande och förorsakade mer än en känbar
kullerbytta. Snart befans det emellertid omöjligt att tränga längre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1885/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free