Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Sipurio bröto vi upp, denna gång mot norden, sedan vi
utfor Uren och Tiliri skickat största delen af vår packning för att
direkt forslas till Puerto Limon. Vi behöfde också vara så litet
belamrade som möjligt, emedan en lång och mödosam fotvandring
förestod oss.
Strax före middagen kommo vi, efter att hafva tågat genom en
jemförelsqvis öppen terräng, till Surótko, ett nybygge vid stranden
af Tiliri; der togo vi i den rymliga ranchon en stunds hvila och
färdades derefter i tre kanoter öfver floden, följde under ett par
timmars tid de6s strand, vadande öfver åtskilliga af dess smärre bifloder,
och kommo på aftonen gehomvåta och uttröttade till Schedåle, en
liten indianby vid floden af samma namn. Här stannade vi för
natten hos en mestiz från San Salvador. Han hade till följd af en
nf de vanliga revolutionerna måst fly från sitt laid och lefde här
sedan" flere år bland indianerna. Ett altare byggdes nu i det fria.
prydt med palmblad och blommor; biskopen skulle nämligen hålla
messa för infödingarna. ’ Sedan messa hållits, några indianer blifvit
döpta och vigda vid sina hustrur, aflade vi ett besök i en af
indianhyddorna, der vi undfägnacfes med chocolate och chicha och till
pä köpet aguardiente; det var första gången vi funno den varan hos
Talamanca-indianer. Jag bytte mig till allt hvad som var möjligt att
få af vapen och lätt transportabelt husgeråd.
På morgonen hölls åter messa, och det lyckades vår energiske
biskop alt genom hymens band förena vår värd, salvadorianen, med
en indianska, som redan förut efter indiansk ritus var hans hustru.
Vi fortsatte derefter vår färd uppför det sakta stigande Cerro
Sehe-dole; den högsta punkten af det skogklädda berget, vi passerade, hade
en höjd af ungefar 7(X) m. öfver hafvet. Derifrån hade vi en
praktfull utsigt öfver det omgifvande, starkt kuperade landskapet. Stigande
ned ett par hundra meter, kommo vi till floden May, der vi i ett
par kautschuksamlande negrers bofälliga hydda intogo vår frukost.
Negrerna voro beväpnade ända till tänderna, enär de lefde i
ständig fruktan för indianerna, men vinsten af samlandet är så stor,
att en »ulero», som har tur, kan förtjena öfver 2,(XX) dollars på tre
månaders tid.’ De voro också vilda, förvägna sällar dessa
Jamaica-negrer, storväxta och starkt byggda. Deras lilla trupp af sex man
syntes väl i stånd att försvara sina elastiska skatter.
Efter en fem timmars ytterst mödosam vändring genom hardt
när ogenomträngliga snår, öfver gungande moras och långa sträckor
i srnafloder, upp- och nedför raviner och tätbevuxna branta berg
kommo vi till stranden af floden Didiudi. På bägge stränderna af
denna flod fortsatte vi nu vår marsch; vi vadade öfver floden om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
