Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voro bakbundna på samma sätt, men icke på långt när så väl.
Föreställningen gjorde ett i högsta grad demoniskt och nervskakande intryck på
våra rodderskor, dock förskräcktes de kanske mest af en vålnad, som vid
ett senare tillfälle begärde att få komma in, och som, enligt angekokkens
utsago, hade rest hit upp tillsammans med oss. Angekokken, som i början
berättade en mängd lögner om sina konster, yppade efter hand, då han
märkte att vi icke trodde på honom, alla sina konstgrepp. De flesta
utfördes med hjelp af buktalarkonsten, hvari angekokkerna äro stora mästare.»
Vintern 1884—85 var icke sträng vid Angmagsalik. Vädret var på
hösten rått och stormigt; en våldsam bränning stod mot kusten, ty is var
ingenstädes att se. Först vid nyårstiden kom is å nyo norr ifrån.[1]
Temperaturen sjönk icke lägre än — 25° C. Brist på födoämnen
inträffade ej heller hos den infödda befolkningen, som syntes sörja bättre för
framtiden än vestländingarna.
Expeditionen bröt upp från Angmagsalik den 4 juli detta år och
anträdde hemresan, som gick utomordentligt lyckligt. Redan den 15 juli
hade man hunnit till Umanak vid 63° n. br., der man sammanträffade med
Garde och Eberlin, hvilka voro på väg norr ut medförande nya förråd af
proviant m. m. I sällskap med dessa gick vägen vidare söder ut, under
det man begagnade hvarje gynsamt tillfälle för att undersöka de fjordar,
man for förbi, gjorde rika samlingar af naturalier, anstälde mätningar och
fotograferade. Den 15 augusti var man på vestkusten, den 23 s. m. vid
Julianehaab och några dagar derefter om bord på Grönländska handelns
brigg Constance, som i uthamnen Kagsimiut låg klar till hemresa.
Helsotillståndet har under hela expeditionen varit förträffligt; inga
olycksfall hafva förekommit.
Folkräkningen i Sverige den 31 december år 1880[2] utvisade en
folkmängd af 4,565,668 personer. I afseende på födelseorten voro af dessa
födda inom det län, der de vistades, 4,035,352 eller 88,4 födda inom
annat län i riket 503,694 eller 11 %, födde utrikes 18,582 och å okänd
ort 8,040 eller dessa båda sista grupper tillsammans 0,6 %. Jemförelser
med de två nästföregående folkräkningarna, åren 1870 och 1860, i afseende
på så väl födelseorterna som den rörlighet bland befolkningen, som visar
sig i flyttningarna både från det ena länet till det andra och från
landsbygden till städerna, gifva vid handen, att nästan alla delar af riket mer
och mer inrymma en icke infödd befolkning.
Af de 18,582 å utrikes ort födda personerna voro födda i Danmark
4,571, nu till största delen bosatta i Malmöhus, Kristianstads och
Kronobergs län; de i Norge födde voro 4,433, som mestadels slagit sig ned i
Göteborgs och Bohus län, Vermlands, Vesternorrlands samt Jemtlands län;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
