Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de i Finland födde 3,401, af hvilka största delen träffades i Vesternorrlands
län, Stockholms stad och Norrbottens län; de i Tyskland födde 3,289, som
synast helst hafva bosatt sig i hufvudstaden, Malmöhus samt Göteborgs
och Bohus län. Af de öfriga i utlandet inom Europa födde var
födelseorten Ryssland och Polen för 1,040, England 506, Frankrike 162,
Österrike—Ungarn 152, Schweiz 100, Italien 33, Nederländerna 31, Belgien 25,
Turkiet 11, Spanien 6, Grekland 3, Portugal 2, Island och Färöarna 2. I
Nordamerika voro födde 567, i Sydamerika 42, i Vestindien och
Centralamerika 28. Asien var födelseorten för 21, Afrika 15, Australien 10,
Hafvet 20, och för 112 personer är det okändt, hvarest i utlandet de födts.
— Af alla dessa voro 16,007 svenska undersåtar och 2,575 utländska
undersåtar, hvilka senares här i riket födda familjemedlemmar voro till
antalet 1,724. — Hvad åter beträffar de i Sverige födda personer, som vid
folkräkningen funnos på utländsk botten, uppgick deras antal till inemot
275,000 personer. Af dessa kommer den drygaste delen, eller 194,337,
på Nordamerikas Förenta stater och af de öfriga länderna äro att uppgifva
i afrundade tal: Norge 36,000, Danmark 24,200, Tyska riket 11,800 och
Finland 3,700.
Rikets hela befolkning bestod vid folkräkningen så när som på 23,380
personer eller 0,5 % af samma ras. Dessa af främmande stammar, som
bo i riket, voro 16,976 finnar och 6,404 lappar. Här lemnas nämligen
ur räkningen det ringa och osäkra antalet af 132 uppgifna zigenare. Den
största delen af finnarna, eller 97,8 %, är bosatt inom Norrbottens län,
hvarest de utgöra 18,2 % af hela befolkningen. I åtta af dess församlingar
bilda de pluraliteten, i en församling ända till 93,7 %. Lapparna åter
träffas också till största delen, 60,9 %, i Norrbottens län, hvarest de
utgöra 4,8 % af hela befolkningen, vidare i Vesterbottens län 24,i %, i
Jemtlands län 13,2 %. Sistnämnda län har fyra exklusiva lappförsamlingar, i
öfrigt finnas blott två församlingar, båda i Norrbottens län, der lapparna
bilda majoritet, 73—76 % af befolkningen. Den största rasblandningen är
rådande i rikets fem nordligaste socknar, af hvilka Enontekis och
Juckasjärvi hafva fullt 1 % svenskar, men den förra inemot 3/4 lappar och 1/4
finnar samt den senare nära 2/3 finnar och 1/3 lappar. Jemnast är
fördelningen i Gellivare med 62,8 % finnar, 23,5 % svenskar och 14,2 % lappar.
— Vid jemförelser med äldre folkräkningsresultat synes som om den finska
rasen betydligt tillväxt och den lappska varit stationär eller t. o. m. stundom
minskats, men detta är så till vida icke faktiskt, som då språket måst i de
flesta fall tagas till kännemärke på rasen och då många lappar öfvergifvit
sitt språk och i stället begagna sig af finska tungomålet, så har en icke
obetydlig del af den i sjelfva verket lappska rasen blifvit inräknad i den
finska.
De lyten, som vid folkräkningar i Sverige uppgifvas, äro sinnessjukdom,
döfstumhet och blindhet. Hela antalet sinnessjuke utgjorde 11,456
personer, af hvilka 4,227, eller 9,3 på 10,000 invånare, voro idioter och
sinnessjuke från barndomen samt 7,229, eller 15,8 på 10,000 inv., voro
behäftade med sinnessjukdom, uppkommen under en senare period af lifvet. —
De döfstumme voro 4,834, eller 10,6 på 10,000 inv. — Hvad de blinde
beträffar, var deras antal 3,723, hvilket utgör 8,2 på 10,000 inv. — Af
dessa 19,795 lytta personer voro 125 sinnessjuke och döfstumme, 56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
