Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emellertid den mördades söner lyckats döda* flere af sina fiender,
ansågs slutligen hämnden vara utkräfd«och fred slöts, hvarefter Bålåe
återvände till sin by.
Då vi passerade hans boningsplats, tiggde han naturligtvis, trots
sin rikedom. Vi hade med afsigt ej stannat der öfver natten, emedan
Ndibe karakteriserat honom med: »He beg too much». Dessa få ord
säga mycket för den, som känner folket här. De omtala, att
mannen i fråga är en mycket rik kung eller, som är detsamma, en
synnerligen stor tiggare; alla rika kallas kungar, och deras tiggaregeni
stiger med deras rikedom.
Från SoiTo gick vägen nedåt genom ett vackert öppet land,
upp-fyldt af plantan- och kokosplanteringar, öfver hvilka oljepalmerna
öfverallt talrikt höjde sig, här och der bildande riktiga skogar. Med
korta mellanrum passerades byarna Båkåkkå, Båkokko,
Molykko-mo-Lelo (Öfre M.) och Molykko-mo-Benge (Nedre M.). I närheten af
den sistnämnda passerades en liten ström, Kåkke, rinnande åt S 80° O,
hvilken påstås utrinna i creeken vid Mungos mynning. Sedan folket
badat i bäcken, fortsattes marschen öfver Mangao och Bokakka till
en stor by, Momange eller Lisåka, som den äfven kallas, der vi
stannade öfver natten. Folket är här mycket dåligt, de oförskämdaste
tiggare och stora tjufvar. Oss tordes de väl ej stjäla från, men sökte
preja oss på allt upptänkligt sätt och hotade till och med att
qvar-hålla Ndibe, då vi vägrade gifva dem hvad de fordrade. Men nu
förlorade vi tålamodet och tillsade dem att ej vidare tala i den
tonen, ty då skulle det gå dem illa, och i detsamma gjorde vi en liten
häntvdan på våra gevär. Det gjorde verkan; de tego still, och vi
aftågade utan vidare »palaver». Vårt folk gjorde alltid sitt bästa att
på alla. ställen, vi kommo till, för invånarna förklara gevärens
förträffliga egenskaper, de många skott de sköto utan att behöfva
laddas om, deras förfärliga verkan på äfven de längsta håll, och först
och sist, att de voro bakladdningsgevär, »metångo», såsom de kalla
dem. Detta slags gevär är bland allt folket här och inuti landet
be-ryktadt såsom farligt, på samma gång det är mycket sällsynt och
dyrt.‘ Endast nämnandet, att alla våra gevär voro »metångo», kom
infödingarna att betrakta oss med betydligt större respekt och vördnad.
Momange ligger ungefär G00 meter öfver hafvet och öster om
stora Piken. Härifrån gick vägen nästan rakt åt norr öfver byn
Moeta till Masuma, der vi för första gången på denna färd mötte
Bomboko-språket, hvilket liksom folket föga skiljer sig från Ba-kwileh.
I Masuma kunde vår värd, den s. k. kungen, ej förse oss med mat,
hvarför vi sjelfva fingo köpa den; icke desto mindre var han en
oförskämd tiggare och fordrade stora presenter. Endast regnvatten fans,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
