- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 5 (1885) /
278

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligen, ehuru med någon svårighet kunna göra sig förstådda af
hvarandra. Hudfärgen är densamma som hos Ba-kwileh, med undantag
för den mycket ljusa, gula farg som förekommer bland de senare och
synes vara egendomlig för bergsinvånarna. Till ansigtsdragen skilja
sig de båda folken föga. Hos en del Bakundu är underläppen mycket
stor och skjuter långt framom öfverläppen. Många hafva skarpt
markerade drag och likna mycket Haussa.

De äro mycket begifna på dans och lek. Här i
Balombi-ba-Kotta blefvo vi vittne till en mycket vanlig lek, kallad »ekalé». En
person, iklädd en från hufvud till fot gående klädnad af gräs, sprang
det mesta han orkade upp och ned för gatan, följd af en stojande
och trummande hop män, försedda med långa piskor, med hvilka de
slogo alla, som kommo i deras väg. Det hände dock sällan, att de
träffade på någon, ty alla skyndade in i husen, så snart de på långt
håll hörde trummandet. I nästan hvarje Bakundu-by finnes midt pä
gatan en dansplats, utmärkt af tvenne i toppen utskurna och målade
stolpar och en framför den större af dem liggande stock; vid denna
senare har musiken sin plats. Dagen efter vår ankomst till
Balombi-ba-Kotta arrangerades en dans; vid hvilken musiken utgjordes af två
stora och fem små, mycket vackra trummor. En af de stora var
helt och hållet af trä och trakterades af tvenne män med tjocka
träpinnar, de öfriga trummorna voro öfverspända med skinn och slogos
med bara händerna. Sedan musiken pågått en stund, framkommo
från folkhopen tvenne ynglingar, som sprungo ett långt stycke fram
på gatan, vände derpå och dansade sida vid sida fram mot musiken.
Den ene var den egentlige dansaren, den andre lärjungen, hvars
uppgift syntes vara att så noga och samtidigt som möjligt följa den
andres rörelser. Läromästaren eller föredansaren ändrade oupphörligt
danssätt, vände plötsligt, sprang tillbaka och började åter dansen.
Ofta hände .det, att lärjungen vid en vändning eller ändring i
danssätt blef efter, hvilket alltid uppväckte mycken munterhet hos de
kringstående. Sedan de slutat, framträdde ett annat par och
dansade liksom det första. Genom denna dans hade flere af ynglingarna
vunnit eri sådan färdighet i snabb och säker uppfattning, att de nästan
aldrig gjorde fel. För de mindre pojkarna fans äfven en.lek, afsedd
att skärpa deras minne och uppfattningsförmåga. Från en mängd
olika ställen sammanförde de vedträn och upplade dem huller om
buller i en stor hög midt på gatan. En äldre man hade uppsigt
öf-ver leken, och på ett tecken af honom rusade pojkarna till vedhögen
för att hvar och en framleta de trän han ditlagt; den som tog orätta
vedträn piskades obarmhertigt af de andra. Sedan solen nedgått,
anmäldes åter dans. Musiken var densamma som förut, och de dan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1885/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free