Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
män icke så mycket, de brukade få. Invånarna sjelfva syntes vara
vana att lefvä på knapp kost, bestående af några plantaner och då
och då litet fisk. Fastän de bo vid hafvet, hafva de, åtminstone
vissa tider, mycket litet fisk. Deras förnämsta sysselsättning består
i räkfångst. En mängd små byar på denna kust, här kända under
det gemensamma namnet Colli — på kartorna Rumbi — fånga stora
massor af dessa djur, som de torka och sälja till Bimbia- och
Victoria-män, hvilka då och då komma upp efter kusten för att handla.
Vi hade här att utstå den värsta natt. vi haft på hela resan, ty
knappt hade vi lagt oss, förr än vi anföllos af tusentals uthungrade
muskiter, som säkerligen aldrig förr smakat friskt blod. På någon
sömn var derför ej att tänka. Våra män, som ej hade tyg att breda
öfver sig, klagade högljudt och slogo omkring sig med tygstycken
och löfruskor samt tände upp stora eldar i den förhoppningen, att
kunna freda sig mot de små plågoandarna, men allt förgäfves. Mot
morgonen tog dock tröttheten ut sin rätt, och vi fingo en kort sömn,
från hvilken vi vaknade illa stungna.
Som det var så knappt med födan, beslöto vi att lemna byn
tidigt på morgonen utan att äta, men sågo oss nu nödsakade att vänta
ett par timmar, tills ebben inträdt och lemnat stranden, utefter
hvilken vägen gick, torr. Vi hade sökt få en kanot, men måst afstå
derifrån till följd af det oskäligt höga pris, som fordrades för den.
När tiden för affärden var inne, satte vi öfver lagunen till
sandbanken, som var hård och jemn som den bästa landsväg. En sval,
uppfriskande bris blåste från hafvet och bidrog att göra färden angenäm.
Det gick raskt framåt, ehuru med någon svårighet för Knutson, som
trots kinan fått en* liten feber. När solen steg högre och det blef
varmare, tilltog febern, så att han hade svårt att följa oss. Efter 7
km:s marsch ankommo vi till en liten by, som äfven kallades
Be-tikka. Mot hög betalning lyckades vi få en liten kanot för Knutson.
Sedan vi tillryggalagt ytterligare 8 km. och derunder passerat en
obetydlig by, Enjänge, kommo vi till mynningen af Oånge, som
här var ungefär 30 meter bred och 1,«—2 meter djup. Kanoten gick
här upp i floden och tog oss öfver. Under tiden utbröt ett kort,
men häftigt oväder med ett ytterst skarpt regn. I N 50° V från oss
syntes ett skydrag i form af ett ofantligt palmträd. Det tycktes stå
på ett ställe och upplöstes så småningom. Ända hit hade hafvet
varit mycket grundt, så att man kunde flere km. från land se de
stolpar, vid hvilka fiskarena fästa sina rýssjor. Nu blef det djupare,
hvilket äfven syntes på de större svallvågorna och det klara vattnet.
Laguner och ereeker funnos dock fortfarande inom sandbanken, ehuru
de aftogo ju längre söder ut och närmare berget vi kommo. Sex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
