Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla t andra i mandom och de egenskaper, som äro nödvändiga för
kriget, stälde han sig först i spetsen lör hellenerna och utkämpade
sedermera, efter de öfrigas afTall hänvisad till sig sjelf och försatt i
yttersta fara, striden och upprättade segertecken, räddade från att
uhderkufvas de, som ännu icke voro slagna, och befriade ändtligen
alla innanför Herkules stöder boende. Men senare försjönk under
en förfärlig dag och en föriarlig natt i följd af jordbäfningar och
öf-. versvämningar såväl det talrika och stridbara slägtet hos edér under
jorden, som ock hela den Atlantiska ön. Derföre är äfven hafvet
derstädes ofarbart och ej till att utforska, emedan den djupa gyttjan,
som uppkom, dä ön sjönk, i sådant afseende är hinderlig.
Detta omtalas i »Timaios». En mera detaljerad framställning
finner man i den ofulländade dialogen Kritias, af hvilken vid detta
tillfälle dock endast kan anföras, att herskaremakten på Atlantis
innehades af tio med hvarandra förbundna konungaslägter, hvilka
härstammade från tio bröder, söner till -Poseidon.
Sådan är sagan om Atlantis; för att bedöma hvad Plato sjelf
trodde om densamma, måste ännu några kronologiska data anföras,
framför allt, att dialogen är författad vid Platos redan långt
framskridna ålder, sedan han under sina resor varit i tillfälle att hos
Timaios sjelf, som bodde i Italien och var berömd såsom astronom
och matematiker, inhemta åtskilligt af Pythagoreernas läror.
Plato antyder, att berättelsen om Atlantis fortlefvat såsom en
tradition hos. ättlingarna af Dropides. Humboldt synes något draga i
tvifvel, om så verkligen varit förhållandet, d. ä. om Solon verkligen
varit den, som öfverfört sagan från Egypten. Härmed må förhålla
sig huru som helst; öm Plato verkligen kommit till kännedom om
sagans innehåll genom Kritias, så måste detta visserligen hafva skett
i Platos ungdom, men dä har han, såsom vi hafva anledning att
antaga, ej fästat någon synnerlig vigt vid detsamma. Kritias, en af de
tretio tyrannerna, föll för Trasybulos endast fyra ar efter Sokrates
död. Under dessa fyra år kan man knappt förmoda honom hafva
meddelat Plato denna saga, då myter af liknande beskaffenhet, ehuru
mindre bestämda, ej voro obekanta i Athen, och han således ej hade
anledning att såsom en familjehemlighet bevara denna berättelse till
slutet af sin lefnad. Man firade till åminnelse af atlanternas
besegrande de s. k. små Atheneerna, och att öar, ja hela länder kunde
försjunka var en mycket naturlig föreställning, då ju, såsom redan
blifvit omnämndt, ön Atalanta delvis försjunkit under Platos egen
* lifstid. Myterna omtala äfven, att Italien, Grekland samt öarna i
Aegeiska och Tyrrheniska lmfven utgjorde återstoder efter ett
försjunket stort land, Lyktonien. Hade ater Plato i sin ungdom lastat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
