Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattades. Ifrån rent mytiska eller Homeriska hade hans åsigter
blif-vit vidgade derhän, att han upptagit föreställningen om ett verldshaf
utanför Spaniens och Afrikas kuster. Honom hade då ej händt
annat än hvad som ännu i dag ganska ofta förekommer, nämligen att
man i ungdomen tror på saker och ting, om hvilka man vid en
mog-nare ålder befinner sig hafva haft alldeles oriktiga föreställningar.
Platos skrifter utmärka sig mer genom framställningssättets
skönhet och en beundransvärd eklekticism, än genom sjelfständig
vetenskaplig forskning. Man misstager sig derföre säkerligen icke i den
förmodan, att ändringen i hans geografiska föreställningar berott på
något inflytande utifrån. Och hvar skulle han väl kunnat röna ett
sådant, om ej under sina resor?
Det tidsskede inom den helleniska vetenskapens
utvecklingshistoria, som i Athen inleddes af Plato, var dennes midsommardag. Och
hvilken omkastning i verldsåskådningen hade ej försiggått under denna
period! Före Plato antogos solen och månen vara ungefär det de
syntes vara, nämligen skifvor eller stenar, som i ej allt.för stora
af-stånd rörde sig kring jorden; efter Aristoteles voro de, jemte de fem
planeterna, himlakroppar, hvilka i ett väl ordnadt system och i olika,
de terresta dimensionerna vida öfverstigande afstånd rörde sig efter
bestämda, oföränderliga lagar. Men denna vetenskapliga tanke var
tänkt redan långt före både Plato och Aristoteles af filosoferna inom
det pythagoreiska förbundet, sannolikt ursprungligen af Pythagoras
sjelf, ehuru sedermera utbildad och omarbetad af hans efterföljare.
Inom detta förbund hölls läran om planetsystemet hemlig, men
begynte under Platos lifstid bli allmännare bekant. Möjligheten att
komma till föreställningen om ett planetsystem förutsätter emellertid
mångåriga och talrika iakttagelser af himlakropparnas skenbara
rörelser; och då sådana icke, så vidt man vet, anstäldes hos
Pythago-reerna, måste det anses såsom ganska säkert, att Pythagoras inhemlat
kännedomen om de olika himlakropparnas skenbara rörelser,
framförallt om deras omloppstider under sina resor, om hvilka sagorna hafva
åtskilligt att förtälja. Det är härvid temligen säkert, att han ej
kunnat vinna denna kunskap i Egypten, hvartöre man ser sig föranlåten
att till Babylon förlägga källan, ur hvilken han hemtat sitt vetande
i detta afseende, då det är bekant, att kaldeema för astrologiskt
ändamål hade behof af kännedomen om planeternas rörelser. Denna
åsigt om ursprunget till den pythagoreiska läran har framstälts af
Apel t, och synes mot densamma rimligtvis ej något kunna invändas.
Att Pythagoras berest andra länder än Egypten, kan derföre ej gerna
betviflas. Lägger man härtill, att ett samiskt fartyg under Koläos
uppnått Iberiens kust redan långt före Pythagoras födelse, och att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
