- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 5 (1885) /
318

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Cape Coa8t Castle, mera kändt i Sveriges historia under sitt
portugisiska namn »Cabo Corso», hvaraf den nuvarande engelska benämningen
är en sällsam folketymologisk förvrängning, är beläget på den s. k.
Guldkusten vid 5° 6’ 5" n. br. och 1° 13’ 40" v. från Greenwich. Koloniens kärna
ut-göres af kastellet, uppfördt på en i hafvet framskjutande väldig granitmassa,
som af infödingarna benämnes Tabara. Från landningsplatsen, i en liten
tämligen djup bugt NO. om udden, stiger man sakta upp till fästningen,
hvilken inom sina starka murar innesluter alla residensbyggnaderna med
skola, hospital, rådhus, arsenal m. m. Norr härom utbreder sig den
egentliga staden, som på landets språk kallas Inagua, öfver en icke obetydlig
areal. Förutom hela raden af negerhyddor innehåller .den en del vackra
byggnader uppförda i europeisk stil, bl. a. den Anglikanska kyrkan,
Wesley-anska kapellet m. m. Invånarnas antal uppgår till 10,000, hvaribland endast
några få europeer. Cape Coast Castle, som är expor-thamn för det bakom
liggande Aschanti-landet, sänder i verldsmarknaden betydliga qvantiteter
palmolja, guldstoft och apskinn (dyrbart pelsverk, i synnerhet användt till
muffar). Staden är omgifven af 3 detaeherade fort, af hvilka det
förnämsta, Fort William, på samma gång tjenar som fyrtorn.

Cape Coast Castle har såsom bekant en gäng varit en svensk koloni.
Det* på Louis De Geer’s initiativ bildade Afrikanska eller Guinea-kompaniet
utsände år 1649 skeppet »Christina» för att uppsöka lämpliga platser för
anläggande af svenska faktorier på den afrikanska kusten. Valet föll på
Cabo Corso, der så väl engelsmän som holländare förut haft faktorier, hvilka
nu voro öfvergifna. Platsen förvärfvades genom köp af konungen öfver
»Fetu» och ett fäste, som kallades Carlsborg. anlades derstädes, hvarjemte
mindre fästen och faktorier upprättades på några andra punkter af kusten.
Den nya kolonien kom dock snart i stort trångmål; engelsmännen,
afund-sjuka om sin handel, uppbringade det ena dit destinerade svenska
skeppet efter det andra och holländarna gjorde ett fruktlöst försök att intaga
det nyanlagda fästet. Under åren 1653 — 58 förbättrades emellertid
förhållandena betydligt, men sistnämnda år blef Carlsborg på förrädiskt sätt
intaget af koloniens förre guvernör Henrik Carlof, hvilken på detta sätt
hämnades den oförrätt, som han ansåg kompaniet hafva tillfogat honom. Då
det härvid röfvade godset och laddningen på det samtidigt tagna skeppet
»Stockholms slott» infördes till Gliickstadt, som då var dansk besittning,
gaf detta anledning till anspråks framställande, alt de danska myndigheterna
skulle utlemna eller ersätta de förlorade svenska egodelarna. Danskarnas
ovilja att i delta fall efterkomma de svenska anspråken, utgjorde en
väsentlig grund till Carl X Gustafs andra krigsförklaring mot .Danmark 1658.
Under tiden hade i Cabo Corso den af Carlof insatte kommendanten blif
vit fördrifven af holländarna och dessa i sin ordning af negrerna, hvilka
dock, då den 10 dec. 1660 ett svenskt fartyg ankom till platsen, genast
öfverlemnade densamma till dess förra herrar, med hvilka infödingarna städse
stått på god fot. Det svenska väldet blef emellertid denna gång icke af
lång varaktighet. Midt under djupaste fred anfölls kolonien af holländarna,
hvilka efter 13 månaders blockering år 1663 lyckades intaga Carlsborg,
som äfven denna gång föll genom förräderi. För de långvariga
diplomatiska underhandlingar, som drefvos angående de härigenom uppkomna
svenska ersättningsanspråken, redogöres utförligt i en uppsats af d:r V. Granlund
ined titel: En scensk koloni i Afrika eller Scenska Afrikanska kompa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1885/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free