Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sällskapets förhandlingar.
Sammankomsten den 16 januari 1885.
Ordförande: Professor H. Gi/ldén.
Doktor F. Svenonius meddelade i ett föredrag »Några bidrag till
kunskapen om Lapplands folk och natur».
Tal. yttrade sig först om härledningen af namnet lapp, hvilken såsom
bekant varit mycket omtvistad. Den berömde språkforskaren M. A. Castréns
förklaring af ordet från det lappska loap eller finska lappi, »ända», »slut»,
hade adopterats af bland andra G. von Duben. Oaktadt denna tungt
vägande auktoritet var tal. mest böjd för att antaga den härledning, som
fram-stalts af P. Læstadius, nämligen från ordet lappa, »grotta», »håla»,
»bergsklyfta». Castrén söker förklara saken så, att »lappi» i början betecknat
yttersta norden, att ordet derefter, till följd af föreställningen att ett folk
vore råare, ju längre mot norr det vore bosatt, öfvergått att beteckna råhet
och slutligen blifvit ett smädeord för de» nordligare lapparna, gifvet åt dem
af deras sydligare stamförvandter. Tal. ansåg det sannolikare, att någon
egendomlighet i folkets lefnadssätt gifvit upphof till namnet, än att det
skulle härleda sig från stammens nordliga tillhåll. Under sina resor i
lappmarken hade han många gånger varit i tillfälle att se, hvilken betydelse
begreppet lappa, »håla», ännu hade för lapparna. Man finge dock ej
dermed förstå verkliga grottor, hvilka äro sällsynta ’i Lappland, utan ordet
användes för att beteckna hvarje i någon mån grottliknande företeelse,
vanligen är det blott en framskjutande klippkant eller en större stenhäll, hvi- *
lande på några mindre stenar. Sådana »lappah» begagnas ofta som
tillfälliga bostäder, och vissa af dem, belägna vid stråkvägarna, användas* af
ålder såsom nattstationer. Af ännu mycket större betydelse måste dessa’
»lappah» hafva varit i forntiden, då lapparna först kommo i beröring med
skandinaverna och namnet »lapp» uppkom. Detta folk stod då på en
mycket låg kulturgrad, förstod ej att använda renens mjölk och antagligen
ej heller att begagna honom såsom dragare. I samklang med denna låga
kulturgrad stod bostädernas enkla beskaffenhet: grottor och riskojor.
»Lappafolket» skulle således betyda grott- eller hålborna, en i de närboende, mera
hyfsade grannarnas mun ganska naturlig benämning på det folk, föV hvars
lefnadssätt sådana bostäder voro betecknande.
Härefter skildrades lapparnas bostäder, i Sverige kallade kåhti (kåte
eller kåta), i Norge gamme. Den typiska formen på den nomadiserande
lappens bostad är den bekanta koniska tältkåtan, ett i all sin yttre enkel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
