Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En resa i Nordlanden och Ryska Lappland, af Charles Rabot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
växtlemningar, som bildar den nuvarande jordytan. Den andra dalkitteln,
eller den vid Gamle Haugen, har likaledes fordom varit intagen af
en sjö.
Vefsendalen, liksom flertalet af norra Norges dalar, har en
ganska svag lutning i jemförelse med Alpernas dalar, hvilka förete
mycket skarpare profiler. Vid Hatljelddal, på 80 kms afstånd från
hafvet, visar barometern en höjd af ungefär 150 meter, men der
ofvan höjer sig marken temligen hastigt, så att man vid Gamle Haugen
uppnår en höjd af 350 meter.[1]
Vegetationen är i Vefsendalen ganska rik. För några år sedan
utgjorde denna dal ett af norra Norges mest betydande skogsdistrikt,
men sedan dess hafva skogarna blifvit till större delen nedhuggna.
Träden hafva fordom uppnått ganska vackra dimensioner; vid en
höjd af 360 m. träffar man granstubbar, som 60 cm. öfver marken
mäta 2,5 m., ja ända till 3 m. i omkrets. På Stora Börgefjelds östra
sluttning vexlar barrträdens öfre gräns mellan 400 och 550 m. öfver
hafvet; björken åter öfverskrider 600 meters höjd. På den platå,
som skiljer Vefsendalen från Namsdalens öfre del, träffas större
bestånd af detta senare träd t. o. m. på en höjd af 750 m. Hafre och
korn odlas med framgång äfven i dalens högre belägna delar. Denna
trakt, på alla sidor innesluten af berg, har naturligtvis ett ganska
strängt klimat. Vid Hatfjelddal fryser det stundom i slutet af juli
och i augusti. Den 12 sistlidne juli visade termometern kl. 11 e. m.
+ 6°,5 C. och kl. 10 påföljande morgon + 22°, C.
Vefsendalens bebyggande är af ganska ungt datum; bygd bröts
här för endast omkring femtio år sedan af nybyggare från Valders,
trakten kring Trondhjem och från Gudbrandsdalen. Dessa
nybyggare, i sina hemorter vana vid bergsbons hårda lif, hafva uppodlat
jorden ända till en ganska betydlig höjd öfver hafvet. På stränderna
af Ungkarvand, en sjö som afflyter till Vefsenelfven, träffar man en
gård vid en höjd af nära 400 m. Derjemte hafva lappska element
till en viss grad ingått i dalens befolkning, men till hvilken
utsträckning detta skett är ganska svårt att utröna. Enligt en del uppgifter
skulle förbindelser mellan norrmän och lappar sedan någon tid
tillbaka rätt ofta förekomma; andra åter påstå, att dylika förbindelser
äro utomordentligt sällsynta, ja att man icke skullp kunna anföra mer
än tre sådana fall. Enligt min mening är den första åsigten den
enda riktiga. Lapparna i Vefsendalen äro bofasta, och några af dem
lefva såsom tjenare i de norska gårdarna. Under beröringen med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
