Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anteckningar om de vigtigare forskningsfärderna genom norra delen af Baffins Bay samt till Smith Sound och trakterna norr derom, af A. G. Nathorst. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syth. Hvad som här meddelas öm färden öfver Melville Bay är
hemtadt ur den redogörelse för den under Pennys befäl stående
expeditionen, hvilken blifvit afgifven af d:r Sutherland.1 Den 4 juli
hade Pennys fartyg passerat Duck Islands, men hejdades redan på
aftonen samma dag vid 74° 30’, hvarest drifisen förenades med den
fasta landisen. Den 5 syntes tolf fartyg kommande söder ifrån,
nämligen dels Austins eskader, dels hvalfångarefartyg, hvilka alla hunna
fram följande dag. På grund af sydliga vindar, som pressade in
drifisen mot den fasta isen, måste alla fartygen redan den 7 taga sin
tillflygt till »dockor», hvilka utsågats i den senare. Denna var ej längre
sammanhängande, och man ansåg årstiden väl långt framskriden.
1845 hade Sutherland färdats längs iskanten i början af juni, och
den låg då jemn och obruten utan en enda spricka. Den 9 kunde
fartygen åter fortsätta med uppehåll emellanåt, och den 11 blefvo
Pennys fartyg något efter dé öfriga.1 2 Den 12 utbröt en svår storm från
söder, som pressade packisen hårdt mot den fasta iskanten, i hvilken
man som vanligt sågat dockor till fartygens skydd. Austins eskader
syntes två svenska mil nordligare, och några af fartygen tycktes vara
svårt utsatta för pressning — att döma af de lutande masterna.
Efter 5 dagars uppehåll kunde man ändtligen den 17 fortsätta norr
ut så småningom genom att omvexlande varpa, hala oeh segla, och
stundom äfven såga sig väg. Den 19 på morgonen sammanträffade
man åter med Austins fartyg, men redan samma dag blefvo alla
fartygen åter instängda i isen. De flesta lågo i »dockor», men en af
ångbåtarna utsattes för svår pressning, och man trodde till en början,
att fartyget blifvit skadadt, hvilket dock sedermera lyckligtvis visade
sig icke vara fallet. Det ställe, der instängningen egde rum, var vid
75° 25’, men man dref ungefär 2 engelska mil mot söder hvarje dag;
longituden var 61° 40’, och man var ej särdeles långt vester om
Sa-bines öar. Här låg man instängd ända till den 3 augusti, d. v. s. i
fjorton dagar, då isen ändtligen öppnade sig så mycket, att man
kunde, om äfven långsamt, bana sig väg mot den fasta landisen i
öster. Men redan samma dag blef det ena af Pennys fartyg, »Sophia»,
utsatt för pressning, så att det lyftades omkring tre fot upp ur isen,
och det qvarblef i detta läge till den 5, då det kunde fortsätta ett
stycke, medan Austins fartyg ännu lågo qvar. Två andra fartyg
1 P. C. Sutherland, Journal of a in Bay and
Straiis in the years 1850—1851,performed by H. M. >Lady »
and » Sophia*,London 1862.
2 Penny förutsåg nämligen en sydlig storm och ville ej, att Austins eskader
skulle uppehållas genom att ångbåtarna skulle taga äfven hans fartyg i släptåg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
