Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anteckningar om de vigtigare forskningsfärderna genom norra delen af Baffins Bay samt till Smith Sound och trakterna norr derom, af A. G. Nathorst. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blef det beslutadt, att skonerten »Isabella», som ursprungligen blifvit
utrustad att verkställa undersökningar i samma riktning vid
Berings-sund och derifrån längs Sibiriens nordkust, i stället skulle afgå med
ytterligare proviant till den Belcherska expeditionen. Kapten E. A.
Inglefield mottog detta uppdrag på vissa vilkor, bland andra att han
skulle hafva rätt att utföra efterforskningar efter Franklin på sådana
ställen, som han sjelf ansåg önskligt. Härmed afsåg Inglefield egentligen
Whale Sound, Smith Sound och Jones Sound, äfvensom vestra kusten
af BalTins Bay, söder om Lancaster Sound. Inglefields resa,1 i
hvilken dr Sutherlancl deltog, är en af de märkligaste, som till dessa
trakter någonsin företagits, icke minst derför, att oaktadt tidens
knapphet programmet till alla delar kunde genomföras. »Isabella», somför
navigation i isen var försedd med en hjelpmaskin, lemnade Peterhead
den 10 juli 1852, anlöpte Fiskernæs i Vest-Grönland den 7 augusti,
Godhavn den 12 och ankom till Upernivik den 15. Lemnade
Upemi-vik följande dag, hade den 18 på aftonen hunnit till Devils Thumb
och tog den 19 vägen tvärs öfver Mel ville Bay, utan att möta annan
is än spridda isberg. Den 20, då man var söder om Kap York,
träffades packisen, som dock ej var besvärligare än att man lätt kom
igenom densamma, ehuru man efteråt fick veta, att just på samma
ställe tvenne starka hvalfångarefartyg några veckor förut blifvit
sönderkrossade i isen. Den 21 var man utanför Kap York, och landet var
redan nu så vinterlikt, att man tänkte se sig om efter lämplig plats
för vinterqvarter ; följande dag passerades Conical Rock och Petowick
Glacier, i hvars närhet man landsteg vid en eskimåby. Öfverallt i
det öppna vattnet bildade sig nu ny is. Den 23 passerades Kap
Atholl och Wolstenholme Sound besöktes. Följande dag kom man
nära Kap Parry, men motvind dref fartyget söder ut den 25, och först
den 26 nådde man Whale Sound, hvarest den öfvergifna eskimåbyn
i Burdin Bay undersöktes. Man såg nu en stor vattenyta (Murchison
Sound) sträcka sig mot öster, men huru frestande det än var att
undersöka densamma, ansåg sig Inglefield böra afstå derifrån, eftersom
man icke här kunde vänta att finna spår efter Franklin. Man
fortsatte i stället norr ut och hade vid middagen den 27 hunnit till
78° 28’ utan att nämnvärd is mött. Landet mot norr såg mera
snöfritt ut, ett rikt djurlif var rådande. Inglefield trodde på fullt allvar,
att han var vid det länge drömda öppna polarbäckenet: »We were
entering the Polar sea, and wild thoughts of getting to the Pole —
of finding our way to Bering Strait — and most of all, of reaching
Franklin and giving him help, rushed rapidly through my brain.
1 Inglefield, A summer search for Sir John Franklin, London 1853.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
