Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En resa i Guatemala, af Gustaf Eisen. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanter, på himmelen i sydost uppsteg en glänsande punkt — den
ny-tanda solen sköt upp bakom vulkanerna i San Salvador. Med den
första strålen färgades vulkanen, på hvars topp jag stod, med ett
strålande rosenrödt, utan den ringaste skuggning. Jag vände mig
mot norr, och de nyss mörka vulkanerna glödde likaledes, mot toppen
i ljusare, vid foten i mörkare rödt, medan fästet der bakom ännu stod
som en blygrå vägg, ogenomskinligt och utan moln. Då solskifvan
hade lyft sig öfver horisonten, var färgprakten redan försvunnen och
naturen syntes klädd i sin dagliga, mindre prunkande drägt.
Nästan hela Guatemala låg under oss likt en enda slätt. Antigua
och hufvudstaden Guatemala syntes som en hop små hvita punkter
vid sjelfva foten af vulkanen. Med kikaren kunde jag räkna öfver
40 byar och städer, med hvita glänsande kyrkor, flere med 2 och 3
sådana. Der solen stigit upp, syntes nu den ena bergsträckan bakom
den andra, de närmsta skarpt tecknade, de längre bort belägna
liknande gråa moln. Ur dessa bergsträckor reste sig de höga topparna
af vulkanerna i San Salvador, och jag kunde tydligen urskilja Santa
Anna eller Guija, Isalco och Zapa tätt vid hafvet och längre
mot öster den flertoppade Santa Catharina och Volcan de
Mot öster begränsades synkretsen af bergsträckorna vid Atlantiska
kusten, och längre mot norr af bergen vid Salarna och Coban. Tätt
invid oss, äfvenledes i norr, reste sig jättelika Guatemalas alla öfriga
vulkaner. Längs hela vestra horisonten låg Stilla hafvets oändliga,
glänsånde yta, och öfver oss en himmel nästan utan blått.
Under en timmes tid njöt jag af den storartade utsigten;
besväret vid uppstigningen, kölden under natten, hunger och trötthet
glömdes bort vid njutningen af hvad jag såg. Snart började dock lätta
moln samla sig kring de högre bergen, vulkanernas toppar gömdes
alldeles, och innan vi blefvo i ordning att stiga ned, voro vi åter
insvepta i moln.
Nedstigandet gick betydligt lättare än uppstigandet: efter tre
timmars förd voro vi nere vid Santa Maria och derefter på väg till
Duenas, en liten by midt emellan vulkanerna Acatenango och Agua,
der jag gästfritt mottogs af Don Guillermo Wyld, egare af en
kaffe-plantage, af engelsk härkomst, men född i Guatemala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
