Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notiser - Helsotillståndet bland europeerna i Eqvatorial-Afrika - Sveriges befolkningsförhållanden år 1884
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upplager 37 dödsfall till följd af sjukdom, hvartill komma 11 dödsfall af
andra anledningar. Som associationens hela personal under de nämnda
åren uppgått till 298, utgör dödsprocenten till följd af sjukdom 12V2-
Tidskriften meddelar emellertid inga uppgifter om de sjukdomsfall, hvilka icke
haft dödlig utgång, men dock tvungit de angripne att för någon tid eller för
alltid återvända till Europa. En statistik, som utvisat äfven dessa förhållanden,
hade måhända icke varit på långt när så fördelaktig. En omständighet, som
tidskriften deremot med rätta framhåller, är den, att af de 37 dödsfallen icke
mindre än 28 iilträffat på platser belägna mellan Vivi och Stanley Pool, således
just i Kongos kataraktområde, der de största ansträngningarna erfordrats
af personalen för vägats banande, stationers anläggande och för transporten
af ångare och andra föremål till flodens öfre segelbara lopp. Under de
•mera normala förhållandena vid nedre och öfre Kongo har dödligheten icke
varit på långt när så hög; endast 9 dödsfall hafva der inträffat under 6 år.
De öfriga 5 dödsfallen tillhöra det nu till Frankrike afträdda Kuilu-området.
Fördelad efter nationaliteter visar dödslistan följande utseende: 15
belgier, 12 engelsmän, 5 svenskar, 2 italienare, 1 tysk, 1 österrikare och 1
holländare. Vi meddela här namnen på de 5 svenskarna och lägga dertil 1
namnen på de 3 svenskar, som omkommit af annan orsak än klimatfeber:
Martin Martinson, sjöman, d. i Vivi d. 20 juni 1880.
T. G. Een, sjökapten, d. i Banana d. 18 april 1883 (af slag).
Carl Dahlf/ren, maskinist, d. i Vivi i dee. 1883.
Emil Liljeicall, löjtnant, d. i Lutete d. 19 febr. 1884.
Ant. Andersson, sjökapten, d. vid Boma i mars 1884 (drunknad).
Maf/nus Barfoth, ingeniör, d. i Vunda d. 14 okt. 1884.
Paul Hintze, löjtnant, d. i Grantville d. 11 febr. 1885 (af ormbett).
Petersson, agronom, d. i Manyanga d. 19 juli 1885.
Äfven bland våra landsmän på Kamerun-berget har döden gjort sin
skörd. De der aflidne äro följande:
K. R. Olsson, död i dec. 1884.
J. A. Gustafsson, död d. 17 dec. 1885.
J. Berg, död d. 20 dec. 1885.
Om klimatet derstädes och dess inverkan på helsotillståndet skrifver
herr Valdau följande:
»I sjelfva verket är klimatet på berget icke så helsosamt, som vi i
början antogo. Under regntiden är det t. o. m. osundare hör (vid Mapanja,
2,300 f.) än vid kusten till följd af de täta dimmor, som flere timmar
dagligen insvepa nejden, intränga i de minsta skymslen och öfverdraga allt i ett
oeldadt hus med ett fint mögel. Dessa dimmor, som uppstiga från
cree-kema och lagunerna vid kusten, äro mättade med giftiga miasmor, hvilka
man med hvarje andetag insuper i lungorna nästan i samma ipängd, som
om man vistades i febernästena sjelfva. Af denna orsak torde kusten under
den våta årstiden vara helsosammare, emedan dimmorna der saknas och
hela dagen blåser en frisk sjöbris. Torra årstiden är deremot afgjordt
sundare på berget; dimmorna försvinna då, och nästan ständigt blåser en stark
och svalkande vind från hafvet.»
Sveriges befolkningsförhållanden år 1884. Vid 1884 års slut
uppgick rikets folkmängd till 4,641,448 personer och hade under året ökats
med 40,853 eller 0,89 %. Nativitetsöfverskottet var visserligen 57,668, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
