Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Initialmeridianens historia, af H. von Schwerin. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
igenkänna den grekiska transskriptionen af Udschein, Odjin. Af detta
Ozene kan vidare Azin-Arin lätteligen tänkas hafva uppkommit. Ara1
bema hafva sålunda märkvärdigt nog hemtat sin ideela meridian
från Indien, ehuru de dervid icke lastat sig vid dess verkliga
geografiska läge, utan helt godtyckligt angifvit detta i beqväm förbindelse
med de för deras eget land en gång faststälda longitudafstånden.
Enligt vår mening har i denna sak vidare så tillgått: Araberna
antogo, som vi nämnt, en gång för allå det af Ptolemaios gifna
longi-tudmåttet för den bebodda verlden, eller 180°, under det att det
der-jemte för evärdelig tid blifvit faststäldt, att Bagdadobservatoriets
meridian låg jemnt 80’ ö. om begynnelsemeridianen i vester.
Anledningen till detta senare söka vi deri, att Ptolemaios’ tabeller angifva
Babylons läge till 79’ från Fortunatmeridianen (Tigris’ östliga mynning 80
30’), hvilket de systematiserande araberna trodde sfg ostraffadt kunna
förvandla till jemnt 80’ för sin i närheten belägna hufvudstad Bagdad.
Då dertill de arabiska astronomerna till en början voro anhängare
af förfaringssättet, att räkna longitudgraderna från en
fundamentalmeridian, genom den bebodda verldens medelpunkt, så öfverflyttade man
helt enkelt den i Indien redan berömda Udschein-Azin-meridianens
namn på den enligt Ptolemaios’ system centrala meridianen 90’ eller
10’ ö. om Bagdad. Denna linie blef alltså hufvudmeridianen, dragen
genom verldens matematiska medelpunkt, ehuru den tydligtvis rättast
bör betraktas som en maskerad Bagdad-meridian. Genom dessa
sällsamma kombinationer kom det derhän, att man länge trodde på och
i sammanhang dermed forskade efter det mystiska Azin-Arin, den
bebodda verldens medelpunkt, der djefvulen hade sitt stamhåll.
Den hufvudrol, man tilldelade Azins meridian, stred dessutom
ingalunda med de åsigter, hinduerna sjelfva och andra med dem hyste
om honom. Indien betraktades af sina inbyggare såsom jordens
mellersta land, hvilket man ansåg delas i tvenne hälfter af Ceylon»
Udschein-meridianen. De olika folken ansågo ju ständigt jordens
medelpunkt eller nafvel (umbilicus terrarum) vara belägen pä deras
område — så chaldeer, egypter, hellener m. 11., och ännu i dag
är ju som vi veta Kina > midtens rike».
Longitudberäkningen efter Azin-meridianen tyckes dock aldrig
hafva mera allmänt kommit till användning; sä se vi de tvä berömda
arabiska geograferna Edrisi och Abulfeda icke fästa något afseende
vid denna linie. I allmänhet föraktade araberna alla linier för
beteckning af matematiskt ortläge på en karta, då de förmenade, att
dylika endast voro egnade att väcka oreda, hvaraf följer, att deras
olika sätt att vid sina beräkningar förlägga och mångfaldiga
begynnelsemeridianen blef utan någon praktisk betydelse; de fa af deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
