Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöarna Hjelmarens och Qvismarens sänkning, af P. Laurell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gande del af gräsbärande ängar, bestående af djup mylla på lerbotten.
Bilagda karta visar med röd färgbeläggning de områden, som lidit af
öfversvämningar. Största arealen på detta sätt vattenskadad jord
ligger, såsom af kartan synes, i Qvismaredalen, hvarest samma areal
uppgår till omkring 7,000 hektar. Den två mil långa dalgången,
hvaruti Telgeån, som här bildar de båda Qvismaresjöarna, framrinner,
är nämligen så plant belägen, att lugnvattenytan i Hjelmaren vid
högflod betäckt nästan hela dalen. Som Telgeåns tillflöde vid dalens
öfre ända under flodtid är ganska ymnigt, under det att den gamla
krokiga flodbädden var jemförelsevis trång, har äfven hvarje flöde i ån
öfverstigit dess bräddar och öfversvämmat hela dalen. — För öfrigt
äro de af öfversvämning lidande markerna hufvudsakligast belägna
vid sjöns norra strand.
Som de vattenskadade markerna i allmänhet äro af bördig natur,
har den förlust, som af flödena föranledts, länge varit behjertad och
åtgärder sedan hundratals år tillbaka varit ifrågasatta till dessa
olägenheters undanrödjande. Dessa åtgärder hafva emellertid varit af
olika art. Den första, om hvilken man numera har kännedom, finnes
omnämnd uti ett af Öster Rekarnes häradsrätt afgifvet bevis om den
skada Nerikesboarna gjort å biskopens i Strengnäs qvarn vid Husby
under rensning af kungsvattnen i Nerio-å, dåteradt den 28 maj 1422,
hvilket bevis förvaras i Riksarkivet. Den ifrågavarande rensningen
hade sannolikt varit företagen under eller med anledning af samma års
vårflöde. Af nämnda handling framgår, att »Bænkt Stenson, lagman
i Nærke oc Olof Griis fogodhe i Örabro stæmt alt landet Nærke ut
till Nærio aa at rensa Konungxvatiiet oc kastadhe up hans
qvæma-damp i Hosaby bådhe ytra damp oc indra hjulastuw oc vaghlukor
medh stora vælde utan lag oc ræt ælla lagha doma». Hvar den
ifrågavarande dammen varit belägen, kan numera svårligen bestämmas,
men all anledning är att antaga, att den legat vid det s. k. Tyskr
hyndevadsfallet i Husby socken, hvarest den för Hjelmarens
vattenstånd företrädesvis bestämmande naturliga dammen intill denna dag
varit belägen, och hvarest regleringsdammen nu blifvit förlagd.
Hjel-marens utlopp, som från Hjelmaren intill Tyskhyndevad nu kallas
Qvisla-ån, kallades vid denna tid Nærio-aa. Af samma ursprung äro
sannolikt namnen Närsjö, en egendom belägen norr om Qvisla-ån,
och Närsjöfjärden, en mindre sjö som ligger i jemntlöjd med
Hjel-maren och genomflytes af Qvisla-ån.
Efter denna tid vet man om strandegarnas åtgöranden just intet
förr än 1655, då bönderna från Stora Mellösa socken, belägen i
Qvis-raaredalen, samlades vid sjöns utlopp och med våld upprefvo
dammen till den der befintliga kronoqvarnen. Denna qvarn var då be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
