Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöarna Hjelmarens och Qvismarens sänkning, af P. Laurell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lägen vid ofvan omnämnda fall. Om våldsverkarna denna gång fingo
vidkännas någon laglig påföljd, vet man ej, men qvarnen flyttades
några år senare, 1662, till det några tusen fot längre ned belägna
Rosenholm, och fallet vid Hyndevad har sedan dess varit obegagnadt.
Härpå följer åter en tid, under hvilken inga åtgöranden äro kända,
tills 1734 allmogen uti de till Stora Mellösa angränsande socknarna
Asker och Lennäs egenmäktigt förstörde sistnämnda dambvggnad,
för hvilken handling de, ehuru åtal åtminstone ifrågasattes, lära
blif-vit ostraffade.
Efter denna tid tyckas klagomålen öfver den genom sjöns
öfver-svämningar åstadkomna skadan blifvit allt högljuddare, ehuru de togo
en annan form. Så vet man, att 1737 verkstäldes häradssyn å
dammen vid Rosenholm, hvarvid en ålkista utdömdes, men resultatet blef
otillfredsställande. — 1755 inkommo landshöfdingarna i Örebro och
Nyköping med häftiga klagomål öfver vattnets härjningar, och
allmogen förklarade sig ur stånd alt utgöra skatt och skyld till kronan
Samma år den 24 juli utsattes syn på sjöns utlopp i ändamål att fa
olagliga fördämningar, fiskeverkar och mörtvasar undanröjda samt
damluckorna öppnade. Förrättningen, som lär hafva blifvit utan
nämnvärdt resultat, aflopp, så vidt man vet, lugnt, tills
kronoombu-den aflägsnat sig; men sedan lära nerikesbönderna hafva velat följa
sin förut bepröfvade rättskipning. Innehafvaren, öfverste Siegroth,
uppgifver nämligen i sin öfver förrättningen ingifna klagoskrift, att
bönderna upprifvit dammen och sönderhuggit bålverken, hvarförutom
han begär handräckning till skydd mot befaradt nytt anfall.
Bönderna, som å sin sida äfven klagade, uppgifva deremot, att öfverste
Siegroth icke blott »rytte och skojade som en tyrann samt hotade
att skjuta och dräpa», utan att han äfven mot dem »låtit anställa
ett slag», hvarvid de, till antalet underlägsna och anfallna med
jern-spett och andra vapen, nödgats taga till flykten. Klagomålen hade
emellertid tagit sådan form, att de föranledde skyndsam behandling.
Redan den 30 juli behandlades frågan i riksrådet, som beordrade
landshöfdingen i Nyköping att genast tillse, det alla fördämningar,
som kunde vålla öfversvämningar, blefvo i hans närvaro bortrifna.
Vid den besigtning, som med anledning häraf redan den 4 augusti
företogs, förklarades utloppets upprensning nödvändig, men
en-fullständig undersökning ansågs böra föregå utförandet. Men anledning
häraf fick öfverdirektören för landtmäteriet Faggot order att
verkställa sådan undersökning. Redan den 8 påföljande september afgaf
han sitt utlåtande, hvaruti han yttrar, »att den ovanliga vätan varit
första orsaken till öfversvämningen och dernäst dammens
beskaffenhet vid ålfisket», hvaremot upprensning af strömmen och de
ofvan-*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
