Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöarna Hjelmarens och Qvismarens sänkning, af P. Laurell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af denna bestyrelses verksamhet var, att sedermera öfversten J. A.
Sundmark erhöll uppdrag att, med biträde af agronomen direktör
Jonsson och kommissionslandtmätaren Sjöholm, uppgöra fullständigt
förslag till sjöarna Hjelmarens och Qvismarens sänkning, samt att
utreda värdet af de fördelar, som med en sådan åtgärd kunde
vinnas. Med det förändrade program för sjöns sänkning, som nu
blifvit uppstäldt, fick emellertid företaget en långt större utsträckning,
än det förut haft, och skulle föranleda intrång på många och vigtiga
intressen, som af de äldre förslagen skulle blifvit litet eller intet
berörda. Under det att naturen långsamt och nästan omärkbart, men
desto ihärdigare, arbetat på igengrundandet af sjöns utlopp och
deri-genom på höjande af dess vattenyta, hade deremot, så vidt kändt är,
intet blifvit af myndigheterna vidgjordt, för att på sätt förordningen
af den 20 februari 1764 föreskrifver, genom rensning vidmakthålla
strömmen vid dess ursprungliga och naturliga utlopp. Deremot hade
i strömmen nedanför utloppet, hvarest densamma före utmynnandet
i Mälaren bildar 7 för industriela anläggningar användbara fall,
sådana anläggningar i samtliga dessa fall blifvit utförda, hvilkas
tillvaro och värde var beroende på en oförminskad tillgång af
drif-vatten i strömmen. Utan intrång på dessas rätt kunde alltså ej en
förändring, som kunde i någon mån förminska denna vattentillgång,
föranstaltas. Dessutom hade redan under Karl IX:s tid båtled blifvit
ordnad längs strömmen emellan Hjelmaren och Mälaren. I stället
för denna påbörjades under Gustaf II Adolfs regering och
fullbordades under drottning Kristinas, mellan Notholmen och Arboga å en
kanal med murade slussar, hvilken åter för omkring 50 år sedan,
hufvudsakligen på statens bekostnad, ombyggdes med större
dimensioner. I sammanhang härmed har ett ganska stort antal hamnar
och lastplatser blifvit ordnade rundt kring Hjelmaren. På sådant
sätt hade efter hand på Hjelmaren ordnats en ganska dyrbar och
värdefull segelled, hvars bestånd var beroende af att vattenytan i
sjön ej komme att nedgå under sitt förutvarande lågvattenstånd.
Frågan om reglering eller sänkning af vattenståndet i Hjelmaren hade
således kommit i det läge, att lågvattenytan, som af naturen blifvit
småningom förhöjd, icke numera finge utan inlösen eller ombyggnad
af segelleden sänkas, och att högvattenståndet icke fick utan
betydande ersättning till vattenverksegarna i Eskilstuna nedsättas medelst
sådan tappning, som kunde menligt inverka pä vattentillgången i
strömmen under perioder med långvarigare torka. Med iakttagande
af detta frågans läge utarbetades emellertid af öfverste Sundmark ett
omsorgsfullt och detalj erad t förslag rörande sjöarna Hjelmarens och
Qvismarens sänkning, som är dateradt i juni 1851.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
