Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En resa genom Afrika, af Edvard Gleerup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ned i gyttjan, oeh hans starka kropp svigtade under den tunga
bördan. Om jag kommit i vattnet och blifvit genomvåt, hade jag
med säkerhet ådragit mig en svår feber, enär jag ju ej hade
något ombyte af kläder. Snart voro vi emellertid öfver, och vi
skyndade in uti en präktig skogsdunge, der vi mellan de
målfylliga stammarna skymtade hus och eldar.
Om natten erbjuder en vackert belägen negerby en pittoresk
anblick. Om dagen deremot störes intrycket af den osnygghet,
som derstädes gemenligen är rådande. Min zanzibarit och jag
ilade förbi några hyddor med grupper af negrer, hvilka sutto
omkring eldar, rökte och småpratade, och snart kommo vi till en
tre flig hydda med veranda på gafveln. l’ill min stora glädje fick
jag då genast syn på majoren, som satt och lagade gamla kläder,
med en rykande eld vid sidan såsom skydd för moskiterna.
Alla hans underlydande sutto förtroligt nedhukade på golfvet
omkring honom. Engelsmannen, ehuru förvånad öfver min ankomst
utan ledsagare och vid denna sena timma på dagen, mottog mig
med orubbligt lugn och tillät mig framföra mitt ärende, först
.sedan han tillsagt sin kock att tillreda middag åt mig.
Sedan berättade jag mina öden och fick ett bref till
stationschefen i Banza Manteka, innehållande order att gifva mig de
tre bästa zanzibariterna på platsen samt sex höns, som hjelp på
färden. Mina två män anlände emellertid mot min förmodan fram
på natten, hvilken sedan lugnt tillbragtes i en af negerkungens
hyddor.
Nästa morgon återvände jag till Banza Manteka och
arrangerade mig på nytt för resans fortsättande, hvilken anträddes
nästa morgon. Färden gick derefter lyckligt, och kunde jag ej
annat än njuta af det fria, rörliga lifvet.
Efter några dagars marsch, hvarunder jag ofta var feberaktig,
anlände jag till en gästvänlig missionsstation i Lukungu, i hvars
närhet Kongo-staten nu också har en station, med den i Kongo
så högt ansedde löjtnant Juhlin-Dannfelt som chef. På färden
till denna station såg jag på något afstånd två präktiga elefanter.
Det var just på samma trakt, der jag under nattmarschen hade
suttit och lyssnat efter dem. För öfrigt anträffades der en massa
gråa papegojor med röd stjert, markattor och gamar.
Från Lukungu tog det endast en dag att komma till Manyanga,
och ehuru min vägvisare den dagen med afsigt gick miste och
förde mig till en trakt af Kongo, som ligger 3 eng. mil nedanför
Manyanga, lyckades jag dock förmå några infödingar att frakta
mig jemte mina män i kanot till nämnda station. Vägvisarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
