Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om en samling af etnografiska föremål, hemförda af svenska Kongofarare, af Emil Ekhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vanligen föra dolken eller knifven med spetsen uppåt och dervid
stödja tummen mot bladets ena sida. Om man på sådant sätt
fattar den fig. 7 afbildade knifven, finner man, att fästet lemnar,
om ock endast nödtorftigt, utrymme för banden.
Från Bangala mellan Stanley Falls och Equateurville eger
samlingen trenne stora eneggade knifvar af egendomlig form, hvilka
alla äro b varandra fullkomligt lika, med undantag af några små
skiljaktigbeter i orneringen. Fig. 9 återgifver utseendet af en af
dem. Bladet är mycket tunt och endast obetydligt tjockare vid
ryggen än vid eggen Orneringen består af svagt inhuggna, med
eggen parallela linier m. m. Utefter bladets ryggkant löper ett
bredt svart fält, som uppkommit derigenom, att bladet på detta
ställe ej är afputsadt efter smidningen. Detta sätt att
åstadkomma omvexling för ögat på de breda klingorna finna vi mycket
allmänt användt bos stammarna längre ned åt floden. På vapnen
från Stanley-Falls-trakten är det sällsynt. Handtaget är af trä
och kaflen utkrusad för att säkrare fattas af handen. Nedtill är
fastet försedt med lindning af bastsnören. Enligt uppgift af
löjtnant Pagels, som hemfört dessa knifvar, brukas de vid
afrätt-ningar. Från trakten norr om Bangala hafva äfven de förut
omtalade sabelliknande knifvarna kommit. Hvilken stam de tillhöra
är emellertid ovisst. Som redan nämnts eger Niam-Niam-stammen
vapen af liknande form. De på utställningen befintliga skilja sig
dock i åtskilligt från dessa.
Förflytta vi oss från Bangala längre ned åt floden, träffa vi
på det ställe, der densamma skär eqvatorn för andra gången,
stationen Equateurville. Härifrån träffa vi i samlingen en stor mängd
knifvar af olika former. De skilja sig så till form som arbetssätt,
från de redan beskrifna och från d,em, som tillhöra stammarna
längre ned åt kusten. Hvad smidesskickliglieten beträffar äro de
underlägsna alla andra Kongoknifvar på utställningen. Nästan
alla kännetecknas de af rått arbete och plumpa former. Egentlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
