Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om en samling af etnografiska föremål, hemförda af svenska Kongofarare, af Emil Ekhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanska vapen ofta återkommande sättet att anbringa orneringen
osymmetriskt eller ensidigt finner man ej här användt.
Karakteristiska för ifrågavarande knifvar äro de stora knapparna på fästena.
Dessa äro stundom så stora, att de i förening med de ofta mycket
korta kaflarna göra handtagen synnerligen obeqväma för handen.
Från Bateke- och Bamfun o-stammarn a eger samlingen ett stort
antal knifvar, af sex olika former, fördelade på två grupper. Den
ena innehåller tvåeggade dolkar med spetsig klinga. Den andra
gruppens knifvar äro afsedda att hugga och skära med och hafva
bladen bredare vid spetsen än vid handtaget. Dolkarnas fästen
äro vanligen, såsom vi se af fig. 12 och 13, nedtill starkt utsvängda,
så att nedre delen liknar en kort parerstång. Knapparna äro
höga och oftast runda, någon gång aflånga (fig. 13). Fig. 14
visar en annan form på fästet. Det består af en nästan trind
kafle och en stor, flat knapp. Klingan på denna dolk är rikare
ornerad än de öfriga. Utom de fördjupade liniema se vi på
densamma fyra rosettliknande genombrytningar och sex parvis stälda,
i runda hål infälda knappar; de mellersta af koppar, öfre och
Fig. lf>. Huggknif från Stanley Pool. Va-
nedre paret af messing. Knapparna höja sig ej öfver bladets yta.
Hos Monbuttu-stammen äro klingoma stundom försedda med
metall-knappar, infälda i runda hål. Enligt Schweinfurth lära knapparnas
antal vara ett slags rangbeteckning. Fästena på knifvarna af
den andra gruppen äro, som fig. 15 och 16 visa, mycket lika den
sist nämnda dolkens. Den hufvudsakliga skilnaden är, att dennas
kafle är trind, under det att knifvarnas kafle nedtill har oval
genomskärning. Nästan alla dolkar och knifvar från
ifrågavarande områden hafva fastena mer eller mindre rikt prydda med
messing. Kaflarna äro vanligen lindade med messingstråd. Af de
afbildade exemplaren har originalet till fig. 12 knappen prydd
med inslagen möbelspik, på fig. 13 är den försedd med pånitade
messingsremsor, på de öfriga med pressadt messingsbleck. Dessa
knifvar bäras om halsen i slidor af trä eller skinn. Fig. 17 visar
utseendet af en dylik slida. Den är af trä, nedre delen prydd
med möbelspik, den öfre med pånitadt, drifvet jernbleck. Den
andra sidan, som bäres inåt kroppen, är slät. Den breda hylsan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
