Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sällskapets förhandlingar - Sammankomsten den 19 mars 1886 - C. Wallis: Om klimatet i Caldas på grund af d:r Regnells iakttagelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emot har man högst få observationer, härrörande från enskilda personer,
hvilka der tillfälligtvis anstalt sådana.
D:r Regnell hemsände sina observationer till Sverige med anhållan,
att de skulle öfverlemnas till föredraganden för bearbetning. Då det tagit
lång tid att göra korrektionerna, reducera barometertrycket, uträkna
medeltal och dylikt, hade denna bearbetning ännu ej hunnit fullbordas; en kort
öfversigt af de väsentligaste fakta ville tal. nu meddela.
En blick på Brasiliens geografiska beskaffenhet visar, att detta land,
50m i sig innesluter så ofantliga skatter i afseende å bördighet och
klimatiska fördelar, skatter, som den fåtaliga befolkningen blott i ringa grad
förmått tillgodogöra sig, utgöres af en låg platå, öfvfer hvilken från
nordost till sydvest gående bergsträckor uppskjuta. Dessa bergsträckor nå sin
största höjd och mäktighet närmast den atlantiska kusten, der de bland
annat uppfylla den provins, hvarom här är fråga, eller Minas Geraes. I
denna provins upprinna flere floder, som för Brasilien äro af den största
betydelse, såsom Rio de Såo Francisco och Paranå. En af den senares
källfloder, Rio Grande, är det närmast Caldas löpande vattendraget.
Uppgifterna angående delta berglands höjd öfver hafvet äro högst ofullständiga,
liksom hela provinsens uppmätning och kartläggning företer de största brister.1
Medelhöjden torde uppgå till omkring 1000 meter; medeltalet af en
månads barometerobservationer i Caldas, jemfördt med enahanda observationer
i Rio, gifver för den- förra platsen en höjd öfver hafvet af något öfver
1100 meter.
Ehuru alltså Caldas’ klimat på grund af den rätt betydliga höjden är
vidt skildt från det hittills bättre kända klimatet på kusten vid samma
latitud — således ungefar Rio’s — är det gifvet, att detta klimat i det stora
hela måste dela det brasilianska klimatets nackdelar och fördelar. En blick
på en isotermkarta visar, att värmeeqvatorn, der lufttemperaturen uppgår
till 28—31° C. i årligt medeltal, förlöper betydligt norr om Brasilien, likaså
går isotermen för 25° mycket långt i norr om den* ort, hvarom här är fråga,
hvaremot isotermen för 20° löper något söder derom. Caldas ligger alltså
inom den subtropiska zonen, och man har der att vänta en ganska hög
temperatur, ehuru ej så hög som isotermerna angifva, enär dessa äro
uppdragna på grund af kustklimatet och när de träffa höglandet måste undergå
förändring på grund af det kända faktum, att lufttemperaturen aftager med
höjden. ^
Se vi åter på en karta öfver de s. k. isanomalerna, finna vi, att
Brasilien, liksom Europa, ligger inom en af de zoner, hvilka hafva högre
temperatur än de på grund af sin latitud egentligen borde hafva. Detta beror
derpå, att Sydamerikas ostkust sköljes af en norr ifrån kommande varm
hafs-ström, alldeles såsom Europas gvnsamma ställning i temperaturhänseende
förorsakas af den varma Golfströmmen. Äfven regnförhållandena i Brasilien
förete likhet med Europas, i det att Sydamerikas ostkust, liksom Europas
vestkust, är utsatt för de från det varma hafvet kommande fuktiga
vindarna, hvilkas vattenångor vid mötet med kustens bergsträckor förtätas
och nedfalla i form af regn. Brasiliens klimat är således varmt och
fuktigt och förenar alltså alla vilkor för framalstrandet af rika skördar. Ama-
1 Den karta föredraganden begagnat finnes i Petennanns Mittheilungen, Ergänz.
Bd. B, n.o 9 (1862).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
