Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sällskapets förhandlingar - Sammankomsten den 22 oktober 1886 - Hj. Sjögren: En resa i turkmenernas land - Carl Lumholtz: Om australnegrerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
koff för att undersöka en del naftaforekomster, den andra hade utförts för det
Nobelska bolagets räkning och afs&g att utforska ett i öknen upptäckt
svafvel-lager. De trakter, inom hvilka dessa färder företagits, bestå dels af en
vatten-lös öken, utsatt för den om sommaren brännande, om vintern iskalla
nordostvinden, dels af bördiga oaser, bevattnade genom förgrenade och i sanden
försvinnande floder, dels slutligen af de persiska gränsbergen, hvilkas geologiska
byggnad tal. funnit närmast likna Jurabergen i Europa. Genom den senaste
gränsregleringen med Persien är vattendel&ren på dessa berg bestämd att vara
det ryska rikets gräns åt detta håll. Invånarna inom det närmaste persiska
området söka dock ofta hos ryssarna skydd och rättvisa vid schahens
hänsynslösa skatteutpressningar och uppmuntras härutinnan af de ryska myndigheterna,
som derigenom bereda jordmånen för ytterligare annekteringar åt detta håll.
De vigtigaste städerna i landet äro Askabad, hamnorten Krasnovodsk vid
Kaspiska hafvet och Michailofski, ändpunkt för den transkaspiska jernvägen. v
Om denna väsentligen för strategiskt ändamål anlagda bana och dess
byggande meddelade tal. en del intressanta detaljer. Liksom efter den ryska
er-öfringen kolonisationen i dessa trakter gått med fabelaktig hastighet, så hade
ock banans byggande bedrifvits med den fart, att på åtta månader
åstadkommits en 400 verst lång jernvägsförbindelse, hvilken den 1 aug. detta år
öppnats ända till Merv. Detta hade möjliggjorts genom terrängens jemna
beskaffenhet och genom det egendomliga sätt, hvarpå arbetet bedrifvits. En
flyttbar stad på jern vägs vagnar, beredande hemvist åt en arbetsstyrka af 600—
700 personer, hade nämligen framskjutit» på banan, allt efter som
skenläggningen fortgått, och materielen hade vid sidan af denna, på likaledes flyttbara
spårvägar transporterats fram till sin bestämmelse. Sedan banan i hela sin
planlagda utsträckning blifvit färdig, skall på densamma icke blott ryska
armékårer kunna föras ända till Indiens gräns, utan äfven detta lands produkter
kunna föras till Europa och Rysslands säd till Indien, med förbigående af den
engelska transitohandeln, h vari genom, enligt ryssarnas förmenande, England
skulle lida större skada än af flere för Ryssland framgångsrika fälttåg.
Tal. skildrade derefter sin färd till den nämnda svafvelf^rekomsten i öknen
Kara-kum (»svart sand») och den beröring hvari han derunder kommit med dessa
trakters invånare, turkmenerna. Den resande rönte städse ett fredligt
mottagande af detta folk, som för kort tid sedan uteslutande bestod af röfvare
och slafhandlare — chefen för hans eskort berättade, att han sjelf sålt 300
af honom tagna slafvar och med egen hand dödat 40 menniskor — och hade
rika tillfällen att göra intressanta iakttagelser öfver seder och bruk vid
sjukdomsfall, giftermål m. in.
Föredraget afslöts med några uttalanden öfver ryssarnas civilisatorisk«
verksamhet i Central-Asien, hvilken af tal. erhöll ett 6ärdeles godt vitsord.
De infödda behandlades med stor klokhet, lemnades så vidt möjligt ostörda i
sina fädemeärfda plägseder, och deras höfdingar smickrades med titlar, ordnar
och utmärkelser af flere slag, under det att man strängt vakade öfver
säkerheten till lif och egendom.
Derefter höll kandidat Carl Lumholtz fråu Kristiania ett föredrag öfver
australnegrerna, skildrade efter den erfarenhet tal. om dem vunnit under en
elfva månaders vistelse vid Herbert River i Queensland.
Från en boskapsstation vid nämnda flod hade tal. begifvit sig vester ut
i bergstrakter, der aldrig någon hvit man förut satt sin fot. Från mera
civiliserade infödingsstammar — civilisationen består dock ej i annat än bä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
