- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 6 (1886) /
xxxiii

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sällskapets förhandlingar - Sammankomsten den 17 december 1886 - H. Hildebrand: Om det ariska urhemmet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att det finnes förbindelse mellan den äldsta perioden af den nordiska
stenåldern och det derpå följande skedet af densamma. Hvad åter denna äldsta
stenålder beträffar, sä har man särskildt i Danmark fästat allt för stor vigt
vid, att de äldsta stenföremålen aldrig voro slipade, och på grund deraf
gerna velat sätta denna period i förbindelse med den ursprungliga
stenålder, som förekommer i vestra Europa. Man måste dock besinna, att
denna vesteuropeiska stenålder, under hvilken konsten att slipa flintan och
att tillverka lerkärl var obekant, var samtidig med en djurverld, som
karakteriseras af noshörningen, mammuten och renen, då deremot den fauna,
hvaraf spår träffas å de äldsta nordiska fyndställen, är identisk med den
historiska tidens. Deremot har man icke, såsom Penka genom något
missförstånd antager, i nordiska stenåldersgrafvar funnit ben af ren. Fynden
af renben höra här till en period, i hvilken menniskans tillvaro ännu icke
blifvit påvisad. Antagandet att renen förekommit här äfven under den

yngre stenåldern har för Penka utgjort ett stöd för den oafbrutna
utveckling mellan den nordiska stenålderns båda skeden, som för hans påstående
är en nödvändig förutsättning. På förhållandet mellan dessa båda skeden,
hvarom man särskildt i Danmark mycket tvistat, ville tal. icke närmare
ingå; han ville blott erinra derom, att en utveckling af redskapstyper från
den ena perioden till den andra egt rum, att man icke kände något
om kroppsbeskaffenheten hos kjökkenmöddingarnas folk, derför att man
icke träffat några grafvar från den tiden, och att, utom den mera
tillfälliga uppfinningen af konsten att slipa flintan, mellan de båda perioderna
något nytt och vigtigare tillkommit, nämligen förekomsten af flere
husdjur än hunden, såsom häst, nötkreatur, svin, får och möjligtvis äfven
get. Från senare delen af stenåldern har man äfven qvarlefvor af
menni-skor; efter en uppsats af Retzius uppräknar Penka 42 fullt säkra fynd af
kranier från denna tid i Sverige. Dessa äro alla dolikocefala och hafva
det utseende, som det ariska urfolkets skallar borde förete. Men man har
i norden träffat äfven en annan kranietyp från denna tid, nämligen den
brakycefala. Penka antager, att individerna af den kortskaliiga racen varit
lappar, som blifvit tillfångatagna på östra sidan af Östersjön och derifrån
öfverförda till södra Skandinavien, men utom det att denna förklaring
synes något långsökt, så är formen på de brakycefala stenålderskranierna icke
densamma som på lapparnas. Af fynden tyckes emellertid framgå, att här
funnits tvenne folkelement; Worsaae har förfäktat den åsigten, att det varit
invandringen af en ny folkstam, som medfört konsten att slipa flintan och
de nya husdjuren, men afgörandet af dessa frågor torde få lemnas åt
framtida forskningar. Säkert torde man kunna säga, att prof. Penkas meningar
allt för mycket sakna stöd i sådana.

Hvad beträffar hans påpekande, att det ariska urhemmet varit
karakte-riseradt genom forekomstén af boken, så är det bevisadt, att detta träd
icke tillhör stenåldern i södra Skandinavien. Denna tid var barrträdens
period, sedan kom ekens, som sammanfaller med bronsåldern, och slutligen
bokens, något som prof. Penka för öfrigt icke varit okunnig om, ty han
nämner det på ett annat ställe i sin bok.

Egendomligt förefaller det att tänka sig, att det ariska urhemmet skulle
hafva varit beläget här uppe i norden. Ty först har vårt land, till följd af
glacial perioden, ej förr än i en temligen sen tid kunnat bebyggas; vidare
är det beläget i en aflägsen utkant af Europa, och slutligen visar den-föl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1886/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free