- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 7 (1887) /
6

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

måleriska ormbunkarna utbreda sina väldiga blad. Landskapet är
således utomordentligt vackert, men också, på grund af de branta
sluttningarna och den nästan ogenomträngliga skogen,’ ytterligt
otillgängligt.

Vid Herbert river, under 18° s. br., tillbragte jag flere månader
tillsammans med infödingarna. Under mer än hundra dagar bodde
jag i deras hyddor, på ställen dit aldrig någon hvit framträngt. Jag
kan således säga, att jag känner dem väl, och det torde derfor kanske
vara af intresse att höra några af de iakttagelser, jag gjort bland dem.

Jag ankom till Herbert river i början af september 1882. Denna
gamla öfvergifna boskapsstation, hvars hela befolkning endast, bestod
af en gammal hvit man, en kanak och en negerflicka, var mitt
huf-vudqvarter, till dess jag, i början af juli följande år, lemnade stället.

Strax efter min ankomst till Herbert Vale uppsökte jag
infödingarna. Jag hade alltid önskat lära känna denna menniskoras, som
står lägst af alla på jorden, och visste dessutom, att infödingarnas hjelp
skulle vara mig till mycken nytta i och för uppnåendet af mitt
syftemål, om jag blott kunde lyckas få dem med mig. Australnegem är
alltid lat, och derjemte ytterligt förrädisk; man kan derför aldrig
lita på honom, på samma gång som det är högst tålamodspröfvande
att ha något med honorn att göra. Dertill kommer, att han, innan
han lärt känna den hvite, är skygg och således svår att komma
i beröring med. Det var derför för mig en särdeles lycklig
omständighet, att infödingarna nere vid floden, under de sista två åren,
börjat blifva hvad man kallade civiliserade. En »civiliserad» australneger
är en sådan, som vet, att han blir dödad, om han slår ihjäl en hvit,
som tycker om att af de hvite få klädespersedlar att pryda sig med,
och som röker tobak. Civilisationens yttre kännemärke iir i
allmänhet en europeisk skjorta, som en gång varit hvit, men på grund af
ålder och brist på tvätt antagit en mycket mörk färg; en vanlig engelsk
kritpipa (clay pipe) fattas heller aldrig för att aflägsna hvarje
tvif-vel om, att personen i fråga är en gentilhemme bland sina kamrater,
— för att icke tala om filthatten, som i hans ögon är det
väsentligaste skiljemärket mellan en hvit och en svart. Infödingarna vid
Herbert river hade så småningom börjat inträda i detta
öivilisations-tillstånd. För öfrigt var det bland dem endast ett fåtal, som varit
nog lyckliga att komma öfver en skjorta och en gammal hatt. Men
deras civilisation medförde i alla fall den fördelen för mig, att de ej
längre voro så rädda för den hvite mannen.

De brukade exempelvis regelbundet" komma in hvarje gång vi
slagtade en oxe. I Australien brukar man icke salta köttet med
benen i, utan dessa utskäras och bortkastas eller gifvas till de svarte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1887/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free