- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 7 (1887) /
20

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iadbruna. Detta kan man se, då de gå i vattnet. Om sommaren
bruka de alltid gå ner i hvarenda vattenpöl, som de passera, detta
dock icke af renlighetsbegär, utan för att afkyla sig; om vintern, då
det är kallt, bada de aldrig. Barnen äro strax efter födseln ljust
gulbruna och bli mörka först vid längre framskriden ålder; barn på
3—4 år äro redan lika mörka som föräldrarna.

Man kan icke säga annat, än att rasen är ful, hvilket dock icke
hindrar, att man då och då påträffar riktigt vackert folk, måhända
företrädesvis bland männen, hvilka i allmänhet ha bättre figur än
qvin-norna. Också bland de senare har jag ett par gånger träffat »svarta
skönheter», nämligen i vestra Queensland. Händerna voro små,
fotterna nätta och väl formade, och de hade så hög vrist, att man måste
fråga sig hvarifrån i all verlden de hade fått detta aristokratiska
kännemärke. Många af våra damer skulle säkerligen missunnat dem
dessa skönhetstecken.

Den unga qvinnan har ofta en utmärkt figur; huden är fin och
sammetslen. När de då småle och visa sina oförlikneligt vackra hvita
tänder och ögonen titta kokett fram under det knollriga håret, som
helt modernt hänger ned i pannan, så kan man lätt förstå, att det
kan vara tal om »en skönhet» också bland Australiens svarta. Vid
Herbert river såg jag aldrig någon vacker negerflicka, men deremot
omkring 70 mil vester ut på höglandet observerade jag ett
märkvärdigt regelbundet ansigte med välbildad näsa, der den trekantiga
formen endast helt obetydligt framträdde, ögonen voro vackra och
figuren särdeles välformad.

Australnegems stämma är välljudande och tyder på musikalisk
begåfning. Den är hos både män och qvinnor mycket hög; en
basröst är sällsynt, falsettoner likaså.

Qvinnoma åldras mycket tidigt, och jag tillstår, att jag har svårt
att tänka mig något fulare i menskligheten än de gamla käringarna,
der de sitta hopkrupna kring elden, rifvande sina magra lemmar.
Af muskler finnes nästan ingenting qvar, magen är stor, huden
ryn-kig, håret grått och tunt, ansigtet ovanligt fult, i synnerhet som
ögonen äro nästan försvunna. Jag förvånade mig mången gång öfver,
att männen ej slogo ihjäl dessa gamla qvinnor, men jag erfor sedan,
att det i alla fall var en ren fördel att ha dem i lägret.

Infödingarna i Australien äro icke mycket plågade af sjukdomar;
det är först sedan de blifvit »civiliserade» och fått kläder, som de lätt
utsätta sig derför. Australnegern är mycket stolt öfver att ega
kläder, men som han endast använder dem som prydnad, tager han dem
af sig i tid och otid. Sålunda går han och svettas i dem på dagen,
men tar debi af sig mot aftonen, hvilket ofta ger anledning till för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1887/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free