Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om några allmännare folknamns ursprung och betydelse.
(R. Kleinpaul, Menschen- und Völkernamen. Leipzig 1885.)
Af Robert Geete.
Enligt Skriftens vittnesbörd skola alla jordens folk en gång hafva
varit förenade till ett enda, och detta tillstånd skall hafva fortfarit
ända till dess den s. k. Babyloniska forbistringen inträffade. Denna
blef orsaken till en allmän söndring mellan språken och folken, hvilka
sénare derefter skingrades till alla verldens delar. Den närmaste
anledningen till denna stora söndring var, enligt samma källa, den
skrytsamma tornbyggnaden i Babel, hvilken var ämnad att utgöra en
medelpunkt för alla folk och hvars spets skulle räcka ända upp till
himlen, som det hette. Dock — skapelsens herre bröt menniskornas
öf-vermod och förvirrade deras tal, så att den ene ej förstod den andre.
Liksom så många andra Urgamla myter och legfender har äfven
sagan om den babyloniska forbistringen genom historiens och
språkvetenskapens belysning fått sig Bin rätta plats anvisad. Den babelska
tombyggnaden i och för sig är visserligen en historisk tilldragelse,
som ej kan betviflas, men att berättelsen, hurusom denna tornbyggnad
varit en anledning till mensklighetens delning i en mängd olika
språk-familjer, ej är någonting annat än en legend, analog med så många
andra, bestyrkes af vetenskapen.
Om det faktiska Babels tom ega vi några värdefulla
upplysningar från profana källor af mycket gammalt datum. På den öde
slätten vid Eufrats nedre lopp finner man numera, sedan två årtusenden
tillbaka, endast väldiga ruiner efter en af den gamla verldens största
och stoltaste städer, det gamla Babylon. Redan på åtta mils afstånd
urskiljer man ännu i dag den himmelssträfvande koloss, som utgör
tornet af det stora Baalstempel, hvilket Nebukadnesar en gång lät
uppföra i form af en pyramid, innehållande åtta våningar. Herodo*
toe (i midten af 5:te årh. f. Kr.), »historiens fader», hvilken på sin
österländska resa äfven besökte Babylon och besteg tornet, berättar
ose, att byggnadens grundyta mätte 185 qv.-meter, och om dess höjd
underrättas vi af Strabo (kejsar Augustus’ samtida), att den utgjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
