Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nf främmande folk. Så t. ex. är turkar det främmande namn, som
tillägges Turkiets invånare. Sjelfva kalla dessa sig osmanli, efter
sultan Osman (1299). Tscherkesser, ett tatariskt ord, som skall betyda
hufvudafskärare’, motsvaras af det inhemska adighé, som har
betydelsen ’efterkommande’, ungefär det samma som ’epigoner’.
Invånarna i Wales kallas af engelsmännen wélsh; sjelfva kalla de sig
cymry.’ Grekerna fingo detta sitt namn af romarna (ursprungligen
tillhörde det en gammal stam i trakten af Dodona); i orienten åter
kallas de rúmi (egentl. rhomcei, grek. pwpdiot, romare), medan det
inhemska namnet är hellener (uppkalladt efter sagohjelten Deukalions
son Hellen). Finnarna bära detta namn i sina tyska och nordiska
grannars mun, af ryssarna åter kallas de tschud, främlingar’, och
sjelfva kalla de sig suomalaiset. Lapparna kalla sig sjelfva för same
eller samelats. Eskimå är ett namn, som indianerna gifvit sina norra
grannar på Labradors kuster. Det betyder egentligen ’en som äter
sin föda rå’ (aski-mow, ’han äter rått’, på indianspråk). Sjelfva kalla
sig eskimåerna kerali eller innuit. Samma anledning till
namngifnin-gen återfinna vi i samojed, ett ryskt ord som betyder ’sjelfátare’, d.
v. s. en, som äter sin föda utan eldens hjelp. Samojedernas inhemska
namn är chasova, hvilket betyder ’män’. Tyskar kalla vi våra
grannar söder om Östersjön, medan fransmännen kalla dem allemands,
ett namn som utgör en qvarlefva af den germaniska folkstammen
demanner, egentl. ’tempelfolk’ (af fornhögt. alah, tempel), hvilka dock
ej sjelfva kallade sig så, utan schtvaber. Zigenarfolkets namn vexla,
såsom redan nämnts, mycket betydligt. Ordet zigenare, tyska
zigeu-ner, ital. zingaro, turk. fongjane, anses hänföra sig till namnet på en
folkstam vid floden Indus’ utflöde. I Nordtyskland kallas de, liksom
stundom hos oss, tatare, i Frankrike bohémiens (d. v. s. folk från
Böh-raen), i England gypsies, i Spanien gitanos, de bägge sistnämnda med
häntydning på Egypten såsom deras hemland. Äfven om sig sjelfva
använda dessa mensklighetens kringflackande uteliggare flere olika
namn, såsom kale, mellele, som båda betyda ’de svarte’, sinde eller
sinte, d. v. s. ’de vid Indus boende’, och slutligen manusch eller rom,
hvilka ord betyda helt enkelt ’menniskor’.
Äfven om svenskarna gäller till en viss grad detsamma som om
de ofvan nämnda folken, åtminstone hvad äldre tider beträffar. De
skaror af svenskar, som, närmast komna från Roslagen (det gamla
Roden), gingo öfver till det nuvarande Ryssland och der grundade det
mäktiga Gardarike, kallades af landets slaviska befolkning rhós (’de
från Roden’), ett namn som, i förbigående sagdt, gifvit upphof åt de
nu i verldshistorien så vigtiga namnen ryss och Ryssland. Den
under vikingatiden i Europa använda benämningen normanner kan äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
