- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 7 (1887) /
29

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nämnda ordet har sedan å nyo bildats finländare, ett ord, som sär*
skildt under de senare tidernas språkstrider kommit till användning
för att beteckna en ’inbyggare i Finland’, medan åter ’finne’ användes
om en finsktalande medborgare af detta land (i motsats till ’svensk’
= svensktalande finländare). Sådana omständligare benämningar
kunde man kalla sekundära folknamn. Vi hafva åtskilliga sådana i
namnen på flere af våra landskaps inbyggare. Vid -en allmän blick
på namnforhållandena i den gamla svenska odalbygden kring Mälaren
finner man genast, att Uppland varit stamhållet för det gamla
svea-folket, och att grannarna i söder och vester fått sina namn med
hänsyn till denna landsdel. Sålunda bodde vesterut vestmän och söderut
södermän. De landisträckor, som innehades af dessa, kallades
följaktligen Vestmannaland och Suder mannaland, hvaraf vi numera hafva
fått folknamnen veslmanländingar och södermardändingar. På samma
sätt förhåller det sig med vermar och jemtar, hvilka gffvit upphof åt
landskapsnamnen Vermland och Jemtland, hvarur sedan uppstått
namnen vermländingar och jemtländingar, det senare kanske ej fullt så
brukligt som det förra. Ångermanländing har nästan en lika
vidlyftig historia som det danska Söebysöeborg-Söe. Dess primitiva form
var ångerman, pl. ångermän, sjelf ett sammansatt ord med
betydelsen ’vik-karlar, skär-karlar’ (af ett gammalsvenskt anger, vik, fjord,
som vi återfinna i flere norrländska ortnamn, t. ex. Enånger,
Njut-ånger, Löfåuger m. fl., äfvensom i norska lokalnamn, såsom
Hardanger, Stavanger m. fl.). Deraf bildades nu Ångermanland och ur detta
slutligen ångermanländing.

Till utgångspunkt vid folkens namngifning kan stundom äfven
en flod tjena. Så t. ex. härledes bulgarernas namn från floden Volga,
vid hvars stränder denna ugriska eller finska stam ursprungligen hade
tast sina bopålar och hvarifrån den sedan trängde söder- och vesterut.
Sammanhanget mellan Volga och bulgar skulle falla bättre i ögonen,
om ej det ryska (och nygrekiska) b, som städse betecknar ett v, i det
ena ordet tecknats med b. Äfven hinduernas namn torde rätteligen
återföras till flodnamnet Indus; i alla händelser hänger namnet
Indien (pers. Hind) tillsamman med detta flodnamn och sålunda äfven
folknamnet inder (indier). Den spanska formen indiano, indian, som
numera endast tillägges Amerikas infödingar, har fått denna
egendomliga användning på grund t deraf, att de spanska eröframa vid
upptäckandet af nya verlden trodde sig vara i Indien och derför
kallade dess invånare med detta namn. Som bekant torde vara, hafva
indianerna ingenting gemensamt med den indiska rasen, utan utgöra
en egen ras för sig, den s. k. amerikanska. Zigenarnas benämning på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1887/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free