Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lat. niger, svart), som numera är allmänt. Äfven för araberna
existerar ett ’negerland’, näml. Beled es-Sudån (af oss vanligen kalladt
endast Sudan), som ordagrant betyder ’de svartes land’ (arab. soda,
svart). Efter negrerna har hela Afrika fått benämningen ’de svartes
verldsdel’.
Andra folk äro röda eller rödhåriga, såsom hottentott stammen
keichous, hvars namn betyder ’det röda folket’, och rutulerna, en
latinsk folkstam, hvars namn har samma betydelse. - Man har jemfört
dessa senare med rödryssarna i f. d. konungariket Polen, numera
ryska Galizien, men uttrycket Rödryssland (polska Czerwona Rossya)
är bevisligen en genom folketymologi förvriden form af ryska
Tscher-tcennaja Russia, hvilket endast betyder ’tscherwenernas land’, efter
deras stad Tscherwen, som 980 eröfrades af Vladimir den store.
För-vexlingen af Tscherwen och det polska ordet czerwony,* röd, härrör
från polske historieskrifvaren Martin Cromer (1576). Folknamnet
briter betyder ’de brokige’ (kymr. brith, brokig), möjligen deraf att de
•använde tatuering, liksom pikterna i Skotland af detta skäl erhöllo
sitt latinska namn (picli, egentl..’målade’).
I detta sammanhang kunna vi ej underlåta att med några ord
beröra det allmänt kända uttrycket »blått blod», som ursprungligen är
hemma i Spanien (la sangre azulj och tillskrefs de högadliga
familjerna såsom ett bevis på ädel börd. Det förklaras så, att de
spanskgotiska familjer, som höllo sig fria från beblandelse med de
mörkhyade morema, mer än den öfriga befolkningen behöllo sin ljusa
hudfärg, hvaraf följden blef, att de blåa ådrorna tydligen framträdde.
Denna tydning vinner stöd deraf, att spanjoren äfven använder
uttrycket sangre goda, gotiskt blod, i samma mening som det anförda
sangre azul’, äfvensom att godo i spanskan betyder ’högadlig’, ’af
gammal adel’. Uttrycket har ännu i dag sin motsvarighet i verkligheten
inom alla länder, alldenstund de högre klasserna i regeln äro
begåf-vade med hvitare och finare hud än de lägre, arbetande
samhällslagren, specielt hvad händerna angår. Blåheten är ju för öfrigt här
endast ett relativt begrepp, liksom vi kalla vattnet blått, då det likväl
endast är den deröfver liggande luften som är blå.
Ett tredje rasmärke, som gifvit anledning till vigtiga folknamn,
utgöres af:
Håret och skägget, h varvid ej endast färgen utan äfven
beskaffenheten och sättet att behandla dem tagas i betraktande. Äfven
antropologerna hafva tagit fasta på dessa förhållanden och skilja mellan
krnshåriga och släthåriga folk. Hvem minnes ej Homeros lockprydda’
(xapyxojiótouTee) achaier, Cæsars skildring af ’Gallia coma ta’ och senare
författares ’gpthi capillati’? Sådana epitet hafva vid åtskilliga tillfäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
