Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bara sig i plägseder, vanor, sysselsättningar, yal af näringsmedel och
dessas tillredning, egendomliga sprftkförhållanden och religiösa
åskådningar m. m., och ej sällan ligger någon af nämnda faktorer till grund
för ett folks namn. Det är en brokig tafla, som på detta sätt uppstår.
Om vi rätt tolka en mängd folknamn, flnna vi, att deras bärare
karakteriseras antingen såsom modiga eller fega, berömda eller oberömda,
ja t. o. m. illa beryktade, herdar eller röfvare, handelsmän, sjöfarande,
hufvudafskärare, o. s. v. i mänga skiftningar. Ej alltid får man
emellertid låta namnet utgöra .en dom öfver desa innehafvare: den saken
beror till väsentlig grad på hvem som gifvit detta namn. Hat och
afund spela ju samma rol bland folken som bland individerna.
Frihetens ädla egenskap har, såsom naturligt är, gifvit upphof
åt namnen på åtskilliga herskande folkstammar. Ett sådant ursprung
har t. ex. folknamnet franker, ’de frie’, och enligt J. Grimm skulle
frisernas namn hafva samma betydelse (han sätter det nämligen i
samband med got. freis, ’fri’). Vi hafva emellertid ofvan sett, att en
annan tolkning af detta sistnämnda folknamn tillä^er det betydelsen
de skönlockige’. Folknamnet snever (invånarna i Schwaben)
förklaras af Grimm såsom ’ett folk sui juris’, d. v. s. ett som rår sig sjelf.
Alla dessa namn anser samme lärde vara uppfunna af kringboende
grannar och tilldelade sina bärare som ett välförtjent vitsord. Men
huruvida gången varit denna, kan väl på temligen goda grunder
be-tviflas. Med hänsyn till den hos menniskorna under alla tider och
alla förhållanden rådande kardinalegenskapen fåfänga, har det vida
mera sannolikhet för sig, att folken i naivt sjelfberöm tilldelat sig
sjelfva dessa vackra namn, på hvilka etnografien är så rik, och att
dessa namn sedan adopterats af deras vänner och grannar. När
ari-erna benämnas de ’goda’, de ’ädla’, i motsats till de föraktade parias,
när slaverna kallas de ’ärofulla’ (slava, ära, beröm), dacierna de
’lysande’, cimbrérna ’hjeltar’ o. 8. v., torde man med "bestämdhet kunna
antaga, att de sjelfva tillagt sig dessa höga titlar, medan vi omvändt,
då vi möta ett riktigt gement skymford, kunna vara förvissade, att
det härrör från de ’goda’ grannarna. Bästa beviset är, att otaliga
redan färdigbildade och använda folknamn i andra nationers mun
sjunkit ned till skymford.
Ett folks karakter uppenbarar sig först och främst i dess
sysselsättningar. Dessa senare betingas i väsentlig mån af den förra och
kunna ofta knappast skiljas derifrån, alldenstund i de äldsta tider, då
folknamnen uppetodo, hvarje folks yrke eller sysselsättning tillika var
dess ära. De förut nämnda mästarna i svärdets, lansens och bågens
konster: cheruskerna, pikar derna, skyterna, hafva alla fått sina namn
af sin sysselsättning med krigiska företag, de äro krigarfolk, liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
