- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 7 (1887) /
37

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

huru de äta det (rått eller kokt, rostadt eller stekt) äro härvidlag de
synpunkter, som tjena till grund för namnbildningen. Om vi först
hålla oss till valet af näringsmedel, så stöta vi på ett ej obetydligt
antal bekanta folknamn, gifna stundom på skämt, stundom på fullt
allvar.

Vi veta, att i nästan alla länder, der en folklig dramatik utvecklat
sig, den s. k. Dlustiga personens» namn lånats från någon af folkets
älsklingsrätter och utgör så att säga en personifikation af folkets aptit.
Så finna vi t. ex. den franske Jean Farine eller Jean Potage, den
engelske Jack Pudding, den holländske Pickelhering, den italienske
Maccherone och den tyske Hanswurst. På samma sätt hafva hela
nationer fått namn efter sina älsklingsrätter. Så t. ex. hafva
tyskarnas förkärlek för korf (wurst) i Ryssland förskaffat dem
vedernamnet kalabassnik, ’korfmakare’ (af ryska kalbassa, korf). Samma
nations böjelse för surkål (sauerkraut) har ej heller undgått
vedersakarna, och fransmännen titulera gerna sina mäktiga grannar i öster
raed hedersnamnet surkålsätare (»mangeurs de choucroute»). I Sverige
betecknas en genuin tysk i det lägre språket med uttrycket äppletysk,
hvilket anses härflyta från en tid, då tyskarna med sina jakter, lastade
raed frukt, besökte våra hamnar, något som förr årligen regelbundet
inträffade. Huruvida uttrycket pæredansk^ hvilket danskarna sjelfva
använda liktydigt med Däkta dansk», möjligen med en lätt satirisk
anstrykning, — ursprungligen användts om danska landsortsboar på
deras »pæreskuder» i Köpenhamn, torde deremot ej vara lätt att
af-göra. Uttrycket användes föret af Grundtvig, men anslöt sig till förut
i språket befintliga kombinationer med pære (päron).

Ryssarna hafva, utom det nyssnämnda vedernamnet på tyskarna,
äfven ett annat hithörande, hvilket syftar på dessa senares smak för
potates, nämligen kartoschka, potatesätare, ett attribut som har kurs
äfven i Tyskland. Invånarna i de små sachsiska hertigdömena kallas
af sina bröder i konungariket Sachsen »potates-sachsare»
(kartoffel-sachsen), hvilket dock, efter hvad de sakkunnige påstå, lär stöta
betydligt på patrull. Invånarna i Lombardiet, som älska feta
födoämnen, kallas af sina landsmän lar doni, ’fläskätare’, och floren tinarna
hedras med attributet mangiafagiuoli, ’bönätare\ Preussarna, som
hålla sig till kraftig köttföda, tala med ett visst förakt om
Sydtysklands persilje- och purjokrämare.

Redan de gamle grekerna hade såsom allmän benämning för vissa
kastfolk vid de sydliga hafven uttrycket iktyofager, ’fiskatare’. Det
mest bekanta bland dessa folk var det, som bodde i Gedrosien (det
nuvarande Beludschistan) vid arabiska hafvet. Namnet iktyofager
skulle i våra dagar med heder uppbäras af ostjakerna i Sibirien, hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1887/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free