Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nästan uteslutande lefva af lax. Likaledes finna vi hos grekerna
ordet lotofager, ’lotosatare’, såsom benämning på en i norra Afrika
boende Tredlig och gästfri folkstam, hvars näring utgjordes af de
honing-söta frukterna af det derstädes inhemska lotosträdet (Zizyphus vulgnris).
Begreppet kannibalism ingår i namnet på moÄaicfc-indianema
(tillhörande irokesemas grupp), hvilket gafs dem af Nya Englands
indianer. Det betyder ordagrant ’en som förtär lefvande föda och
framkallar i tanken en jemförelse med de ncapolitanska lazzaronernas
»frutti del mareD (hafvets frukter), hvarmed menas ostron, fisk och
allehanda smärre hafsdjur. Ordet kannibal sjelf är det spanska
cani-bal, äldre caribal, hvilket betyder invånare på Karibiska öarna.
Jemte valet af födoämnen spelar äfven tillredningen deraf en rol
i fråga om folknamnen. Särskildt har det förhållandet att många
folkstammar förtära sina födoämnen i rått (okokt) tillstånd gifvit
anledning till deras namn. Sådant är t. ex. ursprunget af det redan
anförda folknamnet samojeder, hvilket tillhör ett polarfolk, boende
mellan Ob och Jenisei, ännu temligen oberördt af civilisationens
inflytelser. Ordet samojed betyder sjelfátare’, d. v. s. en som utan hjelp
af eld förtär sin föda. (Det innehåller samma prefix som det ryska,
äfven hos oss brukliga ordet samovar, ’sjelfkokare’.) På samma sätt
förhåller det sig med namnet på en annan arktisk folkfamilj,
eskimåerna, hvilket namn betyder ’rå-ätare på kri-indianspråket.
En indianstam på Nordamerikas prärier kokade sin föda på det
sätt, att en grop gräfdes i jorden och kläddes invändigt med hudar af
det skjutna villebrådet, hvarefter den fyldes med vatten, som
uppvärmdes med upphettade stenar. På grund af denna kokningsmetod
kallas dessa indianer st^ikokare eller på landets språk assiniboin.
Det är ett kändt faktum, att vildar, som kommit till Europa, råkat i
hänryckning vid åsynen af europeernas kokkärl. Ingenting gör ])å
dem ett så mäktigt intryck som en gryta.
Utom sysselsättningen och näringsmedlen räkna vi till
karakteristiska egenskaper, hvilka varit verksamma vid namngifningen, äfven
språkegenheter och språkfel. Det första som slår oss i fråga om
främmande menniskor och folk, och detta i ännu högre grad än öfriga
egendomligheter, är -språket, det nödvändiga kommunikationsmedlet
mellan tvenne kontrahenter. Omöjligheten för ett folk att förstå ett
annat har gifvit upphof åt ej få folknamn. Ofta skapas ett sådant
endast genom sammanställning af några påfallande ord, på alldeles
samma sätt som vissa ständigt upprepade fraser eller böner gifvit
upphof till (veder)namnen på åtskilliga sekter. På sådant sätt förklaras
namnen på de ryska bogomilema (enl. Ducange af ryska bog tnilui,
Gud förbarma dig, xåpts sÅeurov), de italienske s. k. »barmhertiga brö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
