Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grymma behandling af de kristna fångarna, som dessa stater läto
komma sig till last. I etnografisk mening inskränktes folknamnet
berber till den af araberna kufvade och islam underkastade
urbefolkningen i dessa trakter, de gamle mauretanierna och numidierna.
Naturligtvis är detta namn, berber, obekant för de flesta af de folk, som
europeerna hedrat dermed, och som derigenom anvisats sin rätta plats
i verldshistorien.
Ännu längre än grekerna gingo slaverna vid benämnandet af sina
grannar. De förra nöjde sig åtminstone med att kalla dem
stammande’, slaverna kalla sina rent af ’stumma’, njernets, hvilket namn
ännu i dag i slavisk mun betecknar ’tysk’. Ordet har fått en
vidsträckt användning och återfinnes såväl i det ungerska nemet som i
kalmuckernas nemesch, turkarnas nemtsche och arabernas nimsävi. Som
motsats till njemets sätter Miklosisch slovenemas namn, slovjents,
hvilket åter betyder ’de tydligt talande, och denna betydelse skulle
således enligt nämnde forskares åsigt äfven ingå i folknamnet slaver,
egentligen ’ordets (slovo) egare’. Detta senare namn måste i sådant
fall naturligtvis hafva framkallats af sin motsats, ty i och för sig är
talets gåfva allt för naturlig för att behöfva särskildt betonas. Vi
hafva emellertid redan förut funnit, att slaviska folknamnet allmänt
förklaras ur slava, rykte, ära, och äfven en tredje tolkning gifves för
detta ord, nämligen G rim ms, enligt hvilken slav är liktydigt med
svev (invånare i Schwaben) och betyder fri’. Genom en sällsam
begreppsutvecklingens ironi har åter ordet slaf (träl) utvecklats ur detta
senare.
Ett sidostycke till njemets, de stumme, iir det spanska namnet
bozales, egentligen munkorgar’, en omskrifning för ’stumma’, hvilket
namn på Kuba tilldelas de nykomna negrer, som ännu ej lärt att
tala spanska.
Liksom ett forntida »Babel» söndrat folk och språk, så hafva
äfven religionerna skilt sig från hvarandra under verldsförloppet. Olika
bekännelser och sekter hafva uppstått och utbredt sig Öfver jorden,
hvar och en på sitt sätt sökande lösningen af tillvarons gåta. Mycket
ofta kalla sig dessa bekännelsers utöfvare efter sina profeter och fader,
t. ex. israeliter, kristna, muhammedaner o. 8. v. Men dessa halft
patronymiska beteckningar äro ej de enda, ofta icke ens de officiella.
Visserligen äro hos hebreerna namnen Israel, israeliter det
bibliskreligiösa, teokratiska namnet; muhammedanerna åter bära denna sin
benämning endast i vesterlandet; sjelfva kalla de sig moslemuna (plur.
af moslem). Äfven israeliterna hafva en mängd namn, som äro lånade
från dem sjelfva, och dessa gå i allmänhet ut på att beteckna dem
allena såsom Guds egendomsfolk, eller med andra ord som ’rättrogna’,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
