- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 7 (1887) /
68

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för myternas uppkomst och lif, som stodo i strid med dem, hvilka
språkforskarna på sitt inskränktare fält hade funnit. Den angripna
åsigtens målsmän hafva naturligtvis icke underlåtit att svara, och frå
gan kan ännu knappast anses för afgjord, ehuru segern — åtminstone
synes det mig så — nu lutar åt etnografiens sida. Striden har följts
med allmänt intresse i England, Frankrike och Tyskland — om
öfriga länder har jag mig intet bekant — och har der förts icke blott
inom facklitteraturen, utan äfven i allmänna tidskrifter. Då det
onekligen gäller en etnografisk fråga af stor betydelse, så har jag trott det
för dem bland denna tidskrifts läsare, som icke haft tillfälle att följa
frågans behandling i den utländska litteraturen, icke kunna vara utan
intresse att erhålla en redogörelse för densamma. Jag vill derfor,
sedan jag först i korthet omtalat tidigare mytologiska teorier, söka att
ge en så utförlig framställning, som utrymmet medgifver, af de åsigter,
mellan hvilka striden i våra dagar står. Min uppgift är alltså endast
att referera; jag har inga anspråk att gifva egna bidrag till frågans
lösning. Endast då och då vill jag i korthet antyda min egen
mening om de olika teorierna.

Men dessförinnan torde en förklaring böra gifvas på orden myt
och mytologi. Med mytologi menas dels vetenskapen om myterna,
dels dessa myter sjelfva i deras sammanfattning. Då man i dagligt
tal använder uttrycket mytf synes man ofta dermed icke mena något
annat än en uppdiktad händelse, som går från mun till mun och
vinner tilltro såsom faktisk. Med en mytisk person menar man en
uppdiktad person, som hållits eller hålles för verklig. Men begreppet
myt, sådant det användes i den vetenskapliga diskussionen, erfordrar
den ytterligare bestämningen, att den uppdiktade händelsen skall vara
förlagd till en aflägseti forntid eller en högre sfer än det vanliga
menniskolifvet. Äfven vid den vanliga användningen af ordet torde
denna bestämning dunkelt föresväfva, och då detsamma brukas om
en nyare och hvardaglig händelse, synes detta bero derpå, att man i
skämtsam afsigt väljer ett högtidligare uttryck än tillfället egentligen
medgifver.

Vid skildring af ociviliserade folks förhållanden talas ofta om
deras religion och mytologi utan skar}) begränsning dem emellan.
Dessa båda begrepps områden beröra visserligen hvarandra delvis
mycket nära, men äro dock åtskilda. En mycket vigtig klass af myter
äro de, som röra sig omkring de högre väsenden, af hvilka
menni-skan tänker sig beroende, alltså myterna om gudar. Tron på sådana
väsendens tillvaro och makt öfver menniskan utgör tillika den
teoretiska sidan af religionen. Men religiös är menniskan i förhållande
till dem i de stunder, då hon fylles af vördnad eller fruktan för deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1887/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free