Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett stöd för den meningen, att det historiska elementet i mytologien
mångenstädes icke varit så alldeles obetydligt, kan hemtas från det
kända förhållandet, att dyrkan af aflidnas andar allmänt förekommit
under det kulturstadium, då myter hufvudsakligen bildades. Då man
på Kreta uppgaf Zeus hafva varit en konung derstädes och t. o. m.
visade hans graf, synes den enklaste förklaringen härpå vara den, att
många af landets invånare dyrkade väsen verkligen varit konungar,
och att man derför på något håll antagit detsamma om Zeus, som
helt visst haft ett annat ursprung. Drag ur förgudade förfäders
verkliga historia kunna lätt hafva öfverflyttats på gudar af annan art,
särdeles på sådana, som ernått stort och allmänt anseende, hvarigenom
de otöfvat ett slags attraktionskraft på alla gängse sägner om utförda
bedrifter och märkliga händelser.
Under förra århundradet och i ännu högre grad under det
innevarande hafva flere författare och forskare med större eller mindre
klarhet och fullständighet uttalat sig för en uppfattning af mytologien,
som blifvit i våra dagar systematiskt utförd från den etnografiska
vetenskapens sida och hvilken jag derför vill kalla den etnografiska.
Som jag i slutet af min afhandling ärnar framställa denna teori, sådan
den finnes utvecklad i några nyare arbeten, vill jag här blott i
allmänhet karakterisera - det ifrågavarande betraktelsesättet sålunda, att
det går ut på att i myterna uppvisa den naturliga och omedelbara
produkten af de intryck, som de yttre företeelserna göra på
mennisko-sinnet, så beskafladt som detta är före den egentliga
civilisationsperioden; då myter förekomma bland civiliserade folk, beror detta, enligt
«imma teori, dels derpå, att resultaten af en föregåendé
utvecklingsperiods andliga verksamhet bevaras genom tradition, dels derpå att
civilisationen visserligen mer och mer försvagar, men icke
fullständigt tillintetgör de tendenser och det föreställningssätt, ur hvilka
myter uppstå. En märkvärdig förelöpare till de moderna mytologema
må dock nämnas, De Brosses, hvilken i ett 1760 utgifvet arbete1
förklarade djurkulten hos de gamla egypterna såsom en qvarlefva
bland ett civiliseradt folk af föreställningar och bruk förskrifvande sig
från det vilda tillståndet, då ingen bestämd gräns drogs mellan djur,
menniskor och gudar. Innan jag gör reda för den etnografiska
skolans positiva läror, vill jag först omnämna två andra moderna teorier,
hvilka på grund af sina anhängares anseende och sin allmännare
utbredning kunna anses förtjena uppmärksamhet, samt visa huru de af
den förut nämnda skolan kritiseras.
1 Du eulte des dieux fHiches, ou paralléle de Vancienne religion de VEgypte avec
ta religion actuelle de Nigritie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
