- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 7 (1887) /
86

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

somliga af hög ålder, samlats kring Karl den stores namn, alldeles på
samma sätt som i våra dagar ett kändt qvickhufvud får sig tillskrifna
qvickheter af gammalt datum. Exempel härpå äro för välbekanta för
att behöfva anföras. Derför om Zeus betyder himmel och Agni (en
indisk gudom) betyder eld, ha vi derför icke rätt att påstå, att alla
myter beträffande Zeus och Agni ursprungligen berättats om himmelen
eller elden. Det är högst antagligt, att, när dessa gudar blefvo
populära, de ärfde bedrifter, som förr berättats om äldre gudar och heroer.
Man misstar sig alltså, om man härleder dylika myter ur betydelsen
himmel eller eld. Det bör vidare icke förbises, att hos vilda folk namn
betecknande naturföreteelser — himmel, moln, morgonrodnad, sol o.
8. v. — ofta gifvas åt lefvande menniskor. Sålunda kan lätteligen en
historia, ursprungligen berättad om en man eller qvinna med namnet
himmel, moln, sol o. s. v., komma in ibland de myter, som ha
afse-ende på den verkliga himmelen, molnet, solen o. s. v.

Ej heller får förbises, att urtidens menniskor, då de tänkte på sol,
måne, jord, himmel, vind o. s. v., samt nutidens vildar under samma
omständigheter icke hade eller hafva samma föreställningar i sinnet,
som vi förbinda med namnen jmi dessa föremål. De föreställa sig
nämligen sol, måne, jord, himmel, vind o. s. v. såsom lefvande varelser med
menskliga lemmar och menskliga lidelser. Derför, om vi också
uppdaga betydelsen af ett naturfenomen i namnet på en gud, kan denna
betydelse vara helt olika med den föreställning, som namnet på samma
fenomen framkallar för medvetandet hos civiliserade menniskor.

Slutligen finna vi, att forskarena ytterst sällan stämma öfverens
angående härledningen och betydelsen af gudanamnen. Såsom ofvan
är anmärkt, ser Kuhn öfverallt storm-myter, Max Muller
soluppgångs-myter. Namnet Kronos härledes af Max Muller från ypóms = tid, af
Kuhn från sanskrit krana, af Preller från xpaivio «= fullborda — för
att nu nämna blott några af de anseddaste bland mytforskarna. Genom
att bläddra i Roschers under utgifning varande Ausfuhrliches Lexikon
der Mythologie kan man lätt få en föreställning om huru
genomgående skiljaktigheten i åsigter är. Då gudanamnets betydelse skall ge
oss förklaringen på alla de myter, som berättas om guden, är denna
brist på öfverensstämmelse onekligen en ledsam omständighet för det
etymologiska systemets förfåktare, hvilkas tal om de vunna stora
resultaten under sådana förhållanden förefaller föga berättigadt.

3. Den mytopeiska perioden. Max Muller förutsätter, att under de
perioder, som föregingo den, livilken han kallar den mytopeiska, inga
myter funnos, eller åtminstone tar han ingen hänsyn till dem, som
möjligen funnos. Men det är alldeles visst, att vi träffa myter i alla
språk, äfven de lägsta rasers. Om menniskan under den tid, då arier

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:46:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1887/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free