Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liksom orden, öfverflyttas från det sinliga till det andliga området;
en berättelse, som nfser det fysiska ljuset, tillämpas på det and liga
ljuset eller bildningen o. s. v. I denna nya gestalt blifva myterna
dock endast undantagsvis populära; härtill fordras, att de verkligen
• uttrycka det bland den stora mängden rådande föreställningssättet.
Dock äfven i fråga om traditionella sägner har den nyare tidens
forskning ådagalagt detsamma som i fråga om allt annat, som på samma
sätt går från slägte till slägte, nämligen att en del af traditionens
innehåll bibehåller sig oförändradt och oberördt af tidens och
civilisationens inverkan. Sägner bärande vittne om den barnslighet och råhet,
som utmärka det ursprungliga vilda tillståndet, påträffas ofta hos ett
folk med högt utvecklad kultur, ehuru visserligen hos dess minst
utvecklade klasser, och den slutsatsen är då berättigad, att de förskrifva
sig från en längesedan förfluten tid, då folket stod på en ståndpunkt
öfverensstämmande med den anda, som råder i sägnerna.
Det bör alltså icke förvåna oss, oni vi, då vi taga en öfverblick
öfver ett bildadt folks mytologi, t. ex. den fomgrekiska under
blomstringstiden, se framför oss en massa af de mest olikartade och
oförenliga beståndsdelar. Vi finna der sägner från och med de barnsligaste
genom alla grader till de djupsinnigaste, från och med de råaste, de
mest frånstötande genom alla grader till de skönaste, de mest förfinade.
Äkta naiva folksägner stå vid sidan af fullt reflekterade skapelser af
filosofer och filosoferande skalder. Det är under sådana
omständigheter fåfängt att söka efter följdriktighet i de mytiska föreställningarna
och berättelserna. De, som velat åstadkomma ett system af grekisk
mytologi, hafva derför fullständigt misslyckats.
Af hvad här blifvit sagdt om många myters ålder och de
förändrande inflytelser, för hvilka de äro utsatta, torde klart framgå, med
hvilka vanskligheter det är förenadt att söka framtränga till
myternas ursprungliga mening. Man bör derför misstro dem, som förmena
sig kunna förklara allt i mytologien, dervid följande just samma
osäkra metod, som mytbildarna sjelfva använda vid sina
verldsförkla-ringsförsök, nämligen analogien; en funnen likhet får gälla som bevis.
De glömma dervid gemenligen, huru olika vägar inbillningskraften
i sitt sökande efter likheter plägar gå hos olika menniskor, och huru
oändligt olika hos den civiliserade och den ociviliserade menniskan,
samt huru ringa utsigter man derför nu för tiden har att hitta just den
väg, som de gamle mytbildarna vandrat. I synnerhet har ofog
be-drifvits med naturmytologi. Det har icke varit svårt att uppdraga
paralleler emellan episoder i mytiska berättelser och episoder i
naturens lif, t. ex. emellan en menniskas födelse, lefnad och död och
solens uppgång, bana och nedgång, emellan lycka och ljus, sorg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
