Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öden och bedrifter. Inbilhiingskraften var behjelplig äfven härtill,
och dermed äro vi inne på
10) Myter om historiska eller såsom historiska ansedda personer.
Då en person, — en härförare, en regent, en religionsstiftare — gjort
starkt intryck på sin tids menniskor, vare sig den känsla han ingifvit
varit beundran, kärlek eller fruktan, så bruka de — äfven den stora
massan af ett bildadt folk — erfara behof att höra om underbara
öden han genomgått och utomordentliga bedrifter han utfört.
Verkligheten räcker icke till för att tillfredsställa detta behof;
inbillnings-kraften sättes derfor i rörelse och diktar om honom, utan annat band
än att de händelser, som uppfinnas, skola vara egnade att framhålla
de egenskaper, man tänker såsom utmärkande för personen.
Händelserna uppfinnas ofta i god tro eller mottagas åtminstone, om de
äro väl uppfunna, af åhörarna med full tillit till deras sanning och
blifva snart en beståndsdel af den allmänna folktraditionen, som ofta
genom många århundraden fortplantas till senare släg-ten. I
synnerhet plägar ett folk med sådana diktade bedrifter utsmycka sina
natio-nalhjeltars lefnadshistoria, deri också inbegripna dessa mytiska
stam-fäder, stiftare och grundläggare, som diktats med ledning af folkets
eller stadens namn. Dessa göras gemenligen till typer för
nationalkarakteren. Af de dygder, som tilläggas dem, och de institutioner,
hvilkas stiftelse tillskrifves dem, kan man sluta till, hvilka de
egenskaper och institutioner äro, som folket anser för sig utmärkande och
som det tror sig hafva att tacka för sin lycka och storhet. Såsom
exempel kan tjena den första romerska konungen Romuli historia,
sådan den är att läsa hos Livius och andra gamla författare.
Många myter finnas, som icke kunna inrymmas i någon af dessa
klasser, men de vigtigaste slagen torde vara nämnda. Jag vill nu
såsom afslutning egna några ord åt frågan: hvilket intresse erbjuder
studiet af myter? Mången torde anse, att myterna såsom fantasiens
regellösa foster icka äro tillgängliga för vetenskaplig behandling, som
ju går ut på att finna lagar, och att de icke äro värdiga föremål för
forskningsarbete. Häremot må först erinras, att hvarje akt af
inbill-ningskraften naturligtvis har sin bestämda orsak i yttre och inre
förhållanden, och att den senare tidens forskning, såsom här ofta blifvit
nämdt, ådagalagt en viss regelbundenhet i fantasiens arbete för
myternas bildande, i synnerhet hvad de lägst stående menniskorna
beträffar. Vidare må hänvisas derpå, att stycken af historisk
sanning onekligen föras med den mytiska traditionens ström genom ti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
